Sandy

Nu har vi tappra fjällenvandrare kommit hem igen.
Trötta med lyckliga ramlade vi av tåget i lördagskväll.
En tapper trupp bestående av Anna, Malin, Marina, Emma, Angelica, Jimmy, Mia, Gustav, Peppe, Raz, jag och våran lärare Magnus.

Vi har...

...vandrat i träskmark.
...sovit i tält trots att de stormade utanför.
...sett hur det blir när ett tält blåser sönder. Fråga Malin, Jimmy eller Angelica annars. Stackarna!
...skrattat och flamsat.
...badat bastu och skrytigt och ljugit så högt vi bara kunde.
...sett renar, eller som man säger i Hammarby IF, "a clean".
...bestigit ett berg som förvisso hette Kärringklumpen, men ändå, vi besteg ett BERG!
...levt på pulversåser och soppor. Urk. Aldrig mer!
...rett ut alla sex- och samlevnadsfrågor som man någonsin kan diskutera. Allt tack vare frågelådan Jimmy.
...döpt om våran lärare Magnus till Mollgan för att han skulle vara osynlig och observera hela veckan.
...spelat mycket kort. Dock inte jag, våga-vägra-kort ni vet.
...insett att Halebop rockar då de bara var jag, Anna och Angelica som hade täckning hela vandringen!
...insett hur högt Jimmy faktiskt snarkar.
...insett att man bör tejpa stövlar med silvertejp för att de inte ska läcka in i skaftet när man plurrar.
...haft snöbollskrig.
...gjort snöänglar.
...fått skavsår.
...gått över hängbroar.

Hela veckan han vi förbett och fixat inför våran resa nästa vecka.
Ingen har väl missat att på söndag avgår tåget upp till Storlien där vi ska fjällvandra i en vecka.

Jag, Mia och Gustav utgör "The Team" så vi ska dela tält och laga mat tillsammans. Lite ångest att man ska dela mat med en tyngdlyftare men det ska nog gå bra, så länge han är en gentleman och ber på tältet som varken Klenis-Sandy eller Klenis-Mia kommer att orka.

Idag fick vi prova på hur det kommer att vara genom att gå en provvandring på ca. åtta kilometer. Det var lite ömt i axlarna men annars var de ingen större fara. Fint väder hade vi minsann också. I fjällen däremot är det ca. fyra grader på dagen och ett par minusgrader på natten. Kul. Verkligen. Tack.

Så länge det inte kommer in Björnar i tältet, Angelica får slut på snus, Anna stukar foten eller Mia får slut på mat så ska det nog gå alldeles lysande tror jag.

Igår hängde vi först med våra fadderbarn på eftermiddagen. Jag fick tre supertrevliga tjejer så jag är riktigt nöjd!

Fram emot kvällningen så vankades de grillning nere vid vattnet. Nollorna tvingades sjunka en snutt också. De skulle sjunga vad de hette, vilken idrott de höll på med, civilstatus och vart man kom ifrån. De var riktigt duktiga och nästan hela bunten gjorde som vi bad dem.

När korven var slut och det bara var brända stumpar kvar så begav vi oss upp i Kompassen för vidare festligheter. Där kopplade vi in musik, dansade, drack och dansade lite till. Fram emot ett-tiden så började de dock rundas av men de verkade ändå ganska nöjda med sin första fest på Bosön.

Kvällens Roligaste
Elins ringsignal. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Jag kommer inte ihåg exakt hur den gick men ungefär:

"Jag har en pojkvän, det har inte du"
"Jag har fått presenter de har inte du"

Och så fortsatte den så och man kan väl säga som så att den var ganska mycket Elin!

Kvällens mest förvirrade
Martin. Vad han än skulle berätta så vart det bara fel hela tiden. Han snubblade LITE på tungan kan man säga!

Kvällens fullaste
Den går kollektivt till i stort sett alla nollor för jäklar vad de drack! Sen vart de ju ganska borta, vingliga och trötta vid sisådär elva snåret men i alla fall, vi vart lite chockade. Självklart hängde de inte med i vårat tempo men det kan man väl inte kräva av dem än kanske?!

Jaha, då var första dagen i skolan avklarad.
Kände dock inte att jag var i toppform då jag som sagt hade besök i natt och bara slängde på mig lite kläder och smink i morse, men vad gör man inte för lite hångel, eller hur?!

Det var i alla fall underbart att se alla igen!

Först höll rektorn tal där han deklarerade att han hade på sig vita byxor dagen till ära då han alltid önskade när han var yngre att han kunde få ha vita brallor. Dessutom hade ett sjörövar-plåster på fingret. Snygg kombination!

Lärarna var som vanligt roliga och jag skrattade väl mer eller mindre hela tiden.


Några reflektioner ifrån dagen

1. Vad hade Kerstin för konstiga byxor med spetskant?!

2. En annan pressenterade sig som skolans meteorolog. Han använde sig av en planka med ett fastspikat snöre på. Var snöret blött, är det regn, är det torrt är det uppehåll. Fladdrar de lite så blåser det och är de borta så är det orkan. Tror ni jag skrattade?

3. Det kommer att bli intressant hur många i IL:1 som kommer vara där då bara ca. tre stycken räckte upp handen. En smula oroväckande?

4. På onsdag ska vi ta hand om våra fadderbarn och då hade vi en och en halvtimme som vi fick "ta hand om dem hur vi vill" och man kan väl säga som så att fantasin gick på högvarv hos vissa herrar i klassen!

5. Våran älskade Larsa hade nog roligaste presentationen är han, äldre herren, drog på sig skidglasögonen och sa, "Hej jag heter och Lars och är lärare i..." och vi i IK 2 skriker: "Snowboard". Han verkade rätt nöjd med våran insats faktiskt och de stackars ettorna såg mest livrädda ut stackarna...

Det var med tårfyllda ögon, ett bakfylletungt huvud och svettiga armhålor som vi samlades utanför skolan för att säga hejdå till IK 2, IL 1 och IL 2. Riktigt fina tal som fick gråten att lägga sig som en klump i halsen. Menande blickar byttes inom klassen om att nästa år skulle vi göra allt i vår makt för att få året att gå så långsamt som det bara går så att vi kan få hänga med varandra lite längre.

Efteråt bjöds det på lunch och lite diskret halvflydde jag ifrån kramkalas och gråtattacker. Fegt jag vet...

Sedan var det långa kramar och många vinkningar som väntade på Campus innan H, den underbara sötnosen, packade in alla mina miljarder prylar som bara måååste med hem över sommaren, i hans bil och körde hem till Gurkstaden.
 
Glad sommar alla underbara Bosögullungar!
♥

Jag, Frida och Sanna hade våran ridlektion idag.
Det skulle vara ungefär nio stycken där men det slutade med. Tre stycken.

Det var i alla fall tre tappra cowboys/girls som kom till stallet. Trion bestod av Jake, Martin och Annika.
De skötte sig utmärkt och var helt enkelt grymma! Inte visste vi att Jake var en sådan naturbegåvning? Och Martin lyckades till och med galoppera en bit. Tänka sig! Annika fick en pålle med väldigt mycket vilja men det klarade hon lysande!

Hoppas att det blir lika kul med proffsgruppen på torsdag!

Dock tog resan hem nästan två timmar dörr till dörr men jag vet inte vilja som led mest, vi eller våra stackars medresenärer som fick stå ut med hästlukten.

Äntligen!

Idag hade jag min sista redovisning vilket betyder att jag i stort sätt inte har så mycket mer att göra i skolan nu innan sommarlovet. Hur skönt som helst verkligen!

Nu kan man ta det luugnt och sköönt...

Vad ska ni ha på er?

Jaha, då var man hemkommen. Eller alltså jag kom ju hem i fredags natt men jag har liksom inte haft tid att berätta om alla våra äventyr. Förlåt. Men nu ska jag i alla fall ta tag i det. Bra va?!
Får väl skylla på att man inte är 20 längre ;)

Nåväl, åter till vinterfjäll.

Lördag

Bussen anlände till Campus på kvällskvisten. Ur husen strömmade förväntansfulla, förvirrade, hysteriska Bosöelever men allelens för mycket packning och för lite sprit. Efter att ha stuvat in allt i bussen. Gud vet hur vi fick plats med allt (!) så lämnar vi Campus 22:00 och alla mumlar någonting de har glömt. Så klart. När bussen sats i rullning så började vi så klart leka olika ordlekar. Vi kom fram till att det är sjukt svårt att komma på länder och städer som börjar på N och L. Dessutom är det omöjligt att höra vad Kristina försöker nynna på för låt... Vid tolvslaget utbrister mina kära vänner i skönsång och sjunger för mig och ger mig rulltårta (en vanlig tårta var för svårt att ta med!). Tack så mycket. Med ett leende på läpparna somnade jag strax efter de. Vaknade till ett par gånger av att busschaffisen körde väldigt fort, annars sov jag som ett litet barn tills vi anlände till Höglekardalen 06:21 söndag morgon. Wipp a wioo!

Söndag

Efter en utsökt frulle var det dags att bege sig ut i backen. Gissa om man var lite trött? Det är ju inte direkt så att man har någon djupsömn när man sover i en buss. I alla fall, Jag, Anna och Andreas som tillhörde den ljus-ljus-gröna gruppen knallade ut i backen och om man inte tittade på hur vi bar skidorna så såg vi nästan lite fjällenvana ut. Fast bara nästan. Eftersom att vi hade den bästaste läraren, Larsa, så gick förmiddagen som en dans.

Förutom ett litet litet missöde förstås... Jag och Anna skulle ta liften upp i backen och precis bredvid liften så sitter hela snowboard-gruppen och hänger (de gjorde för övrigt detta typ resten av veckan. Satt i backen alltså). Jag och Anna åker fram till ankarliften, och ska precis placera den när ankaren lossar ifrån vajern. Upps! Lite smått generade ler vi åt liftvakten som var totalt humorbefriad, och siktar in oss på nästa. När vi precis fått den och tror att JA, nu kommer vi upp, lossnar inte bara ankaren utan hela järnklumpen som sitter fast i vajern. Pinsamt? Svar ja. Speciellt eftersom vakten bara tittade på oss, suckade, och frågade om vi skulle ta en ny lift. Anna och jag avböjde detta och gick iväg för att vila en stund. Vem vet som kuna ha hänt annars? Hela liftsystemet hade väl kola vippen eller nått.. "Dålig kvalla" som Tian skulle ha sagt! För denna miss fick vi den så kallade pinglan som bestod av lys-orange benvärmare med pinglor på som man var tvungen att bära hela nästa dag. Kul.

Måndag

idag var det skidåkning på förmiddagen och en minitur på eftermiddagen. Turen bestod av en runda på 6 km på turskidor. Riktigt mysigt var det faktiskt. Kan bero på att Larsa är den bästaste och stannar och bjuder på godis ca. var 7 minut! Mums. Jag och Andreas var Kenyaner och drog där framme. Vi hade en plan om att köra väldigt fort, stanna och villa tills de andra kom i fatt, och sen full fart igen. Vi var grymma kan man lugnt säga. Larsa gjorde för övrigt sen snyggaste vurpan. Stillastående. Det skönaste var att när han väl ramlat så låg han kvar där och diskuterade vilken väg vi skulle ta. Gissa om vi skrattade?

Fram emot kvällningen vankas det fest och våran kära vän Andreas är lite på lyset redan vid middagen. När vi ska gå hem så kommer det är stor traktor var på Andreas, som berättar att en sån där skottade snö utanför vårat hus nyss. För att citera: "Det var en sån där, stor, gul sak. Vad heter de? Ohh... En sån där stor ni vet? Som skottar snö? En sån där gul.... Ohh vad heter de...TRAKTOR!" Gissa om stackaren vart mobbad för detta resten av veckan? Så nästa gång ni ser Andreas kan nu ju fråga vad en sån där stor gul sak som tar bort snö heter.


Senare vankades de fest och en viss Sandy fick ett x antal drinkar av en viss Henke i IK 2, vart lite för illamående och påverkad. Kan bero på att herrn ifråga fick slut på groggvirke och blandade 90-10 drinkar till mig och hetsade och svepa. Ni vet ju hur jag är, Svampen. Kan inte säga nej. Det fick jag dock bittert ångra tisdag morgon vill jag lova.

Dagens pingla gick till Stefan. Lätt! När vi sitter på lunchen så skrattar har högt och tydligt åt någon stackare som ramlar i knappliften för det är massa gupp i backen. Nästa gång Stefan står i liften, vad tror ni händer? Han ramlar så klart! Och inte nog med de, han brakar sedan i full fart igenom skogen innan han lyckas få något så när stopp på sina skidor. Bra där Stefan!

Tisdag

Urk. Bakis. Men, men, det stod långtur på schemat vilket betyder att vi går på tur hela dagen. Det var dock uppförsbacke hela vägen men det var det värt. Massor av orörd snö, strålande sol, vindstilla och runt nollan. Kunde inte ha varit bättre. Vi stannade och åt lunch i en stor stor grop. Där satt vi och solade och njöt av de fina vädret. Hem var det bara nerför och det gick undan på turskidor som var helt omöjliga att kontrollera. Detta fick stackars Anna bittert erfara när hon stod rakt på huvudet i en nerförsbacke sedan skidorna hade tagit tvärstop. Ajaj... 
Dagen till ära har i alla fall Angelica övergått till våran grupp. Hon dumpade snowboardgänget för oss. Yeah!
 Larsa säger att vi nu mera är den ljusröda gruppen. Inte illa pinkat va?!

Dagens pingla gick till Larsa då han envisades med att säga att karta hette sjökort och att han inte kunde bromsa i nerförsbackarna.

Onsdag

Idag var vi tillbaka i backarna och det var inte utan att man fegade ur lite. Det har var min sämstaste dag och allt gick piss och skit och helvete. Som tur var så var den mörk-svarta gruppen snäll och hejade och skrek på oss i backen när vi gled förbi deras samling. Då vart man glad och kände sig lite stolt minsann. Andreas är nu så pass bra att uttrycket "Det finns naturtalanger och så finns det Andreas" har satt sig riktigt i huvudet. Vi är även duktiga på att underhålla i liften då vi gapar: "Ge mig ett L! (L!) Ge mig ett J! (J!) " och stavar hela Ljusröd. Andreas tycker detta är lite irriterande och hotat med att hoppa av liften om vi inte slutar.

Dagens pingel går till Frida som hade lyckats med någon form av kraschlandning när de byggde vindskydd. Hon ska då alltid hoppa och flyga den lilla tösen :)

Torsdag

Sista dagen i backen med Larsa och gissa om vi var grymma? Ojoj! Nu ser vi nästan ut som att vi kan åka skidor. Han filmar oss när vi åker så att vi ser vad vi kan tänka på till nästa gång. Larsas sköna kommentarer kommer vi sent att glömma vill jag lova. Eller vad sägs om instruktioner om att ha "Tuttarna mot dalen!".

Mot kvällen vankas det tyrolerafton och gissa vilka som sjöng högst och mest? Vi så klart! "Vi från Bosön vi är som vi é! Vi är som vi é!" Skrålades ett tag vill jag lova! Sedan lurade Anna och jag i två killar att jag var 13 1/2 år och Anna var 17. De frågade nämligen om vi var ifrån de där "Idrottsgymnasiet". Klart vi var. I alla fall för en kväll.

Det var även denna kväll som alla nya snygga namn bildades, alla var tvungna att sluta på Y!
Sandra = Sandy
Malin = Mandy
Anna = Anny
Stefan = Vady (För att han har så stora vader!)
Henke = Henry / Älgy (För att han såg ut som en snäll älg på ett kort)
Angelica = Angy
Mia = Mary
Frida = Fridy
Peppe = Peppy (Något utav en favorit!)
Andreas = Andy
Tobbe = Tobby
Kakan = Kaky
Cissi = Ciccy
Kristina = Kristy
Kalle = Kally

Fantasin flödade i takt med alkoholen kan man säga.
 
Fredag

Idag fick man åka fritt så jag och Anna tog de lite lugnt på förmiddagen och tog tid på dem som ville åka storslalombana. Mia var kort sagt grym! Spöade killarna sååå lätt. Men så är hon ju nästan proffs också i fartdräkt och allt!
Lunchen käkade på vi på ett übermysigt ställe mitt i backen, ni vet så som på film? På en veranda, strålande sol, massa berg vart man än såg och så en dundergod hamburgare att stoppa i magen. Mumma!
På vägen tillbaka blir jag prejad av Älgy och flyger rakt in i en snödriva. Kul. Kul kille. Att han sedan bara hade mage att skratta åt mig kan jag knappt förstå.

Vid sextiden avgår bussen mot hemmaplan. Vi kollar på Lejonkungen och sällan har jag väl sätt Lejonkungen med sådan inlevelse? Alla sjöng med, grät och kämpade för tappra lilla Simba. Hur kul som helst. Om någon utomstående hade sätt oss så hade de nog undrat vad vi höll på med. Klockren 02.27 anländer vi åter till Campus och inom loppet av ca 10 min så sov nog de flesta sött i sina sängar för vad är det man brukar säga? Borta bra men hemma bäst, eller hur?!

Pick of the Week:

Snälla vänner:
Jag fick...
...en flaska mousserande för att fira "att jag inte var tjugo längre".
...en bok
...ett halsband
...en klockren skiva med Sandy-låtar. Underbart bra. Tack tjejer!

Veckans Gay:
Stefan: Kan du ge Anna vadmassage Peppe?
Peppe: Nej, men jag kan ge DIG en helkroppsmassage.

Dessutom vart han nekad att åka lift en gång för att han hade rosa halsduk.

Veckans miss:
När Marianne glömde vad "dom där man står på" heter.
Rätt svar: Skidor!

Veckans skämt:
Att det inte går när man tänker på Stefan.
(Fråga mig, Anna eller Malin för att få veta hela storyn!)

Veckans musik:
Melodifestivalen 2007

Veckans bästaste roomies:
Vady, Älgy, Anny och Mandy!