Sandy

När jag ändå är i fullfärd med att skryta om min nya toppform tänkte jag, på allmän begäran, eller ja, i alla fall ifrån Malin, berätta om när Sandy blev biff. Så biff att hon spräckte en tröja.

När vi var i Barcelona så fanns det är mycket bra affär. En affär med total utförsäljning där allt kostade 3 pengar (euro jag vet, men pengar låter mycket roligare!)
 
Jag köpte mig i alla fall en långärmad tunn tröja. Eftersom att den var så billig så orkade jag inte prova den, skit samma tänkte jag, att de är för små brukar ju inte direkt vara mitt problem höhö, tänkte jag lagom kaxigt. Vad jag inte visste var att detta nyvunna självförtroende skulle straffas. Mycket snart.

Tillbaka på hotellrummet provade jag den. Dock kändes den väldigt väldigt tight. Lite snyggt la jag tillbaka den i väskan innan någon såg att jag knappt fick av mig den minimala tröjan.

Väl hemma igen tänkte jag ge tröjan ett nytt försök. Visar stolt upp den för killen och berättat stolt över hur mycket den kostar. Han ser skeptisk ut när han ser storleken. Jag försöker desperat förklara att den töjer sig. Drar kaxigt tröjan över huvudet. Det enda vi hör är ett knaaaaaaak som ekar i lägenheten. Vi briser ut i hysteriskt fnitter. Jag inser nu att denna tröja aldrig mer kommer att kunna användes var på jag stolt börjar hoppa runt i lägenheten, spännandes och flexandes mina gigantiska biceps. Till min glädje knakar det om och om igen i tröjan. Jag har alltså spräckt min första tröja med hjälp av mina otroligt biffiga muskler. Snacka om att jag är stolt!