Repetition för Fotbollsgalan
Nu har vi precis kommit tillbaka ifrån repetitionerna av Fotbollsgalan 2006. Är sjukt impad av klassen som dök upp trots fest igår (även fast vissa kom dit i samma kläder som ifrån gårdagen). Vi har för övrigt haft en väldigt givande dag. Har lär oss de tre olika sätterna man kan klappa händerna på:
1. Vanligt (Läs: Nonchalant, typ när de läser upp namnet på en okänd damfotbollsspelare).
2. Lite mer action med spontana rop. (Läs: När det är någon man överhuvudtaget känner igen).
3. Fullt ös! (Läs: För alla som är snygga, kända och har gjort kalsongreklam).
Killen som lärde oss detta är en ganska ung kille, kanske 25 års åldern. Han går sjukt mycket in för sin uppgift. Dock verkar han vara lite hörselskadad efter alla applåder för när man sa: "Va, vi hör dig inte!" Log han och tog om samma sak i exakt samma tonläge. Bra där... Förövrigt verkade han inte allt för insatt, jag menar, han visste ju inte ens vart Niklas Skoog skulle sitta i morgon. Stackars Tobbe...
När det var sega tekniska grejer som behövdes fixas så satt vi (som var äldst i pubilken) och lekte "Fader Abraham" och liknande lekar. De stackars förvirrade kopierade 13 åringa flickorna i publiken tittade förtvivlat på oss och undrade nog i sitt stilla sinne i vilken tidning vi hade läst att de va coolt att leka detta?
Det bästa var i slutet när vi skulle gå för vi skulle minsann få en pressent. Heja! Alla ställer glatt upp sig på ett led och funderar på vad de va vi skulle få. Nyckeband föreslog Malin, hum kanske? Eller ett fint klistermärke kanske? Många förslag kom upp men inga hade så rätt som jag och Tobbe, exakt 30 sek innan vi får pressenten i handen skämtar vi om att vi kommer få Orups nya singel. Vad tror ni pressenten är? Jo Orups nya singel! Nice, då är julklapparna för päronen kirrade för en fattig student. Dock såg vi till våran förtvivlan att det inte ens fanns en bonusremix på skivan. Kasst... Men men, nu måste jag gå för hela Campus ska spela Orup - Måndag-Fredag nu resten av kvällen!
1. Vanligt (Läs: Nonchalant, typ när de läser upp namnet på en okänd damfotbollsspelare).
2. Lite mer action med spontana rop. (Läs: När det är någon man överhuvudtaget känner igen).
3. Fullt ös! (Läs: För alla som är snygga, kända och har gjort kalsongreklam).
Killen som lärde oss detta är en ganska ung kille, kanske 25 års åldern. Han går sjukt mycket in för sin uppgift. Dock verkar han vara lite hörselskadad efter alla applåder för när man sa: "Va, vi hör dig inte!" Log han och tog om samma sak i exakt samma tonläge. Bra där... Förövrigt verkade han inte allt för insatt, jag menar, han visste ju inte ens vart Niklas Skoog skulle sitta i morgon. Stackars Tobbe...
När det var sega tekniska grejer som behövdes fixas så satt vi (som var äldst i pubilken) och lekte "Fader Abraham" och liknande lekar. De stackars förvirrade kopierade 13 åringa flickorna i publiken tittade förtvivlat på oss och undrade nog i sitt stilla sinne i vilken tidning vi hade läst att de va coolt att leka detta?
Det bästa var i slutet när vi skulle gå för vi skulle minsann få en pressent. Heja! Alla ställer glatt upp sig på ett led och funderar på vad de va vi skulle få. Nyckeband föreslog Malin, hum kanske? Eller ett fint klistermärke kanske? Många förslag kom upp men inga hade så rätt som jag och Tobbe, exakt 30 sek innan vi får pressenten i handen skämtar vi om att vi kommer få Orups nya singel. Vad tror ni pressenten är? Jo Orups nya singel! Nice, då är julklapparna för päronen kirrade för en fattig student. Dock såg vi till våran förtvivlan att det inte ens fanns en bonusremix på skivan. Kasst... Men men, nu måste jag gå för hela Campus ska spela Orup - Måndag-Fredag nu resten av kvällen!
Kommentarer
Trackback