Sandy

Nu har jag packat, packat och ja... packat! Är urless på att linda in glas i tidningar, dra fram saker som är sjukt dammiga ur små skrymslen och bära alldelens för tunga lådor.

I morgon flyttar vi i alla fall och jag längtar som en tok! Vet ännu inte hur det är med internet i palatset men det visar sig. Varnar dock för minde uppdatering nu de kommande dagarna.

Ta hand om er så länge!

Närmaste framtiden kommer bli kul.

Fredag
Förutom att det är just fredag ska vi även träffa två goda vänner och vara äckligt vuxna genom att umgås över ett glas vin. Shit.

Lördag
Winnerbäck spelar på Zinken. Kanske kanske vi har tur och kan titta förbi!

Söndag
Snabbvisit hem till föräldrar och svärföräldrar. Läs: Intaget av god mat kommer att vara enormt!

Måndag
Flytt till den nya älsklingen. Äntligen äntligen äntligen!

Morr. Den sköna, fluffiga, snygga, coola och underbara sängen kommer jag inte få. Snyft.
Jysk hade minsann missat när vi betalade och gjorde vår beställning att sängen inte ens fanns kvar. Smart där. Verkligen. Om vi är snälla kommer vi få pengarna tillbaka. Och ska vi ha en likvärdig säng vår vi hala upp plånboken och betala en slant till. Dessutom får vi vänta en månad till. Gud så glada vi är nu. Sambon pratar om att ringa advokater hit och dit och är allmänt på krigsstigen. Gud vad jag älskar honom ibland!

För övrigt funderar jag på att starta något liknande Mia här med sin mösstillverkning. Dock ska inte jag sticka mössor utan jag ska tillverka saker i pärlor. Ni vet, armband, halsband och gud vet allt. Kan dock inte garantera att det blir enhetligt utan i sann förskoleanda blir det olika färger och konstiga storlekar på pärlorna. Vad tror ni om det?! Funderar på att sedan utöka med pärlplattor kanske...

Nu börjar det minsann arta sig på jobbet! Eller okej, idag var inte vädret direkt på vår sida. Tänk att man aldrig har ägnat alla dagisfröknar en tanke en regnig dag. Eller det har i alla fall inte jag. Tills nu! Det kan bero på att jag själv fick stå ute i ösregn i en timme idag och konstant applåderna åt blöta barn som åker kana, hjälpa blöta barn som halkar i klätterställningar och skratta åt blöta barn som hoppar i vattenpölar. Det konstiga är att jag faktiskt gillade det! Eller okej, kanske inte hela nu-är-jag-dyngsur-rakt-igenom-biten. Men annars så är det dökul.

Dock är ett regnställ som är två storlekar för stort inte att rekommendera då jag kan meddela att det regnar rakt in. Inte skönt. En snabb visit på Team Sportia vart det därför efter jobbet där ett snyggt svart regnställ inhandlades. Har dessutom ett par rosa randiga stövlar kvar hos mor och far som ska hämtas i helgen. 

Svenska hösten och vattenpölarna, här kommer jag!

Ojoj, nu hoppar fjärilarna runt som små tokar i magen vill jag lova.
I morgon börjar jag nämligen på det nya jobbet, idrottsansvarig på en förskola.

Just nu är jag mest nervös över att:
1. Ungarna ska vara riktiga brats och driva med mig totalt. Trots att de bara är fem år. 
2. Kollegorna kommer att skratta åt mig.
3. Dagisfröknar på Lidingö har fiiiina kläder på jobbet. Själv tänkte jag köra baggybrallor och t-shirt...
4. Barnen kommer gräva ner mig i sandlådan. Lättlurad som jag är kommer jag säkert gå på nåt sånt!
5. jag kommer vara den enda som är intresserad av att bygga sandslott, leka kull och sånt kul som jag har längtat efter hela sommaren.

Benen är rakade, naglarna målade och brynen plockade, nu får det bära eller brista!

Puh. Ångest var de ja...

Usch. En uppmaning till alla er läsare. Flytta aldrig!

Det är helt otroligt hur mycket skräp man samlar på sig bra på två år. Jag har något slags världsrekord i antal plastburkar tror jag. Jag skyller dock allt på min kära mor då hon envist hävdade att jag skulle få sååå stor användning av dem. Jo tjena. Nu fyller de upp halva soptunnan här utanför tillsammans med gamla strumpor med hål i och halvtomma flaskor med schampo.

Nu är i alla fall alla kläder, hela köket, böcker och allt till skrivbordet. Alltid nåt.

Nu är jag ju skitnyfiken, hur har er sommar varit?

Min har varit kanoners vill jag lova! Efter x antal veckors slit på ICA har jag nu sagt upp mig, tjohoo! För att fira det hela var det Kroatien en vecka. Sol, bad och färgglada drinkar. Tror ni att jag trivdes eller? Dock ska jag ta ett samtal med päronen. Har lyckats fått någon form utav albinoarvsanlag vilket resulterar i en lätt lätt ljusbrun bränna. Kul. Verkligen. Tack för den. Jättekul när man har en sambo som blir svart bara han tittar på solen.

Slickade dock mina sår, packade om mina väskor och drog vidare till Skåne. Roadtrip med andra ord. Jag, sambon och hans polare Micke tuffade ner för att besöka sambon s syrra. Väl där fick jag minsann rida tre hästar på ett dygn. Tror ni jag var lycklig? Var dock inte lika lycklig när träningsvärken kom som ett brev på posten... Efter att ha badat i havet och käkat glass i Århus rattade vi vidare till Danmark och vidare till Tyskland. Som sig bör inhandlades alkoholhaltiga drycker till förmånliga priser. Med en tung bil, tunn plånbok men glada miner styrde vi kosen tillbaka till Svearike. En riktigt god middag i Malmö, en natt till i Hörby och sedan tuffade vi hemåt. Dock gjorde vi ett underbart stopp hemma hos Anna först där vi badade i poolen, solade och käkade mumsigt god paj.

Nu sitter vi här hemma på Bosön igen i ett hav av flyttkartonger. Lasset går om en vecka och tre dagar så det gäller att börja i tid, ni känner ju mig. Börjar dock jobba på måndag på nya jobbet så att jag inte ska få totaldrille på allt vad sängstomme, flyttlådor, val av gardiner och ja, allt som hör en flytt till. Pust.

Kära Läsare,

Er väntan är över. Äntligen kan ni återgå till de normala och leva ert vanliga liv. Ni slipper oroa er över vad jag har för mig, hur jag mår och vad jag har skrattat åt för dagen. Ja eller vad ni nu gör... Hur som haver är jag i alla fall tillbaka, är det inte underbart?!

Okej, vad har jag gjort snubben där uppe bland molnen egentligen?!
Fine, jag har inte konfirmerat mig och sånt, men vad sjutton...

Anledningen till att jag är en smula bitter är att mina stygn har börjat gått upp. Smärta är ett förnamn som kan användas. Har dessutom blivit dunderförkyld och har sånt där sexigt slem i hela halsen. Dessutom ska jag jobba järnet fram till fredag. Kul. Verkligen. Tack.

Morr!

28 Dagar kvar till Kroatien ♥

Jobb 9:00 - 15:00. Riktigt soft faktiskt. Lagom lång tid + att jag har så ont i ryggen att jag bara får stå i självskanningen - sweet tycker latmasken!

 Fika med Pettson och även Sara ett litet tag. Mycket trevligt och very roligt. Ingen kan berätta historier bättre än Pettson tror jag. Hon får mig alltid att vika mig dubbel och bara skratta så att tårarna sprutar. Bokstavligt talat.

Tack för en klockren kväll Stumpan :)

Idag gick jag till farbror doktorn för att be honom slänga ett öga på ett födelsemärke som har börjat sväva iväg lite i både form och färg. Doktorn tycker att vi ska ta bort den och frågar om de går bra på en gång. En liten tomte inom skrek att det gick ju inte, har inte ens hunnit mentalt förbereda mig för sprutor, sår och sånt men en tuffing (eehh?) som jag är säger jag något käckt i stil med att de går alldeles utmärkt. Detta samtidigt som jag ser mig omkring efter möjlig flyktväg.

Väl på operationsbordet får jag tre sprutor i ryggen. Förstå. Tre sprutor. Aj! Sen svävar jag in i lokalbedövningens underbara värd och känner hur han skär och sliter och drar. Han syr om såret inte en utan två gånger. Litet utav en perfektionist min doktorn faktiskt. Men så bad jag ju om ett snyggt ärr också. Gärna ett som jag kan ljuga ihop att de är efter att en tiger bet mig eller nåt.

Tackade för mig efter ca 40 minuter. Fortfarande halvt hög/förvirrad av bedövningen vinglar jag in på systemet för att inhandla förtäring inför morgondagens galej. Sluddrar någonting om att sprit lindrar smärta till kassörskan innan jag langar fram legitimation. Hon ser mycket skeptiskt ut men låter mig ändå handla, tycker väl säkert synd om mig.

Sedan vinglar jag vidare med mina systemetpåsar mot bussen. Med vinglar menar jag en blandning av höggravid-vanknade-gång och myr-steg likt en pensionär. Och på tal om pensionär. Plötsligt har jag liksom per automatik börjat tänka som en pensionär. Kan inte böja mig ner för att ta upp något ifrån golvet (läs: bedövningen har nu släppt.) Börjar även gnälla på lillebror om att dagens ungdomar är på tok för ouppfostrade (läs: sluta killas annars slår jag ihjäl dig unge!).

Så nu kommer ni alltså att få läsa om en pensionärs betraktelser, fångad i en 22 årings kropp. Eller ja, i alla fall ett par dagar till innan såret börja läka... Tills dess, vi ses i alvedon-dimman!

Ni vet att jag är lite utav en mästare vad gäller att fynda kläder. Idag tror jag dock att jag slog något slags Sandy-rekord. En bikbok-butik skulle nämligen bygga om så det var rea i hela butiken. Jag har klurat lite på att jag kommer behöva lite oömma softa kläder på jobbet. Gissa om jag var nöjd när Bikbok kirrade piffen genom att sälja tre brallor för 99:-

Där hittade jag alltså...
3 coola softa baggybrallor för 99:-
1 gula shorts 49:-
1 svart skärp 29:-

177:- totalt alltså, sweet!

Idag har jag, i sann desperat hemmafruanda, levt mitt wannabe lyxhustruliv.

1. Morgonpromenad innan frukost (för förbränningens skull)
2. Gröt till frukost (hemmafruar äter inte kolhydrater)
3. Solade (för att bli brun och fräsch)
4. Körde till centrum för att hämta kostymen på tvätt (för att min stressade man inte hinner själv)
5. Stannade och köpte sushi till lunch (för de är såå inne)
6. Tvättade (för de förväntas man göra i brist på en hushållerska)
7. Duschade och rakade benen (måste vara fräsch när mannen kommer hem)
8. Lagade mat (för den förväntas stå på bordet)

Nu ligger jag här i sängen med ett glas vin och är helt utmattad. Aldrig att jag skulle orka med ett vecka på Visteria Lain, herregud, ge mig en bra film på tv, mysbrallor och en påse chips!