Sandy

Jaha, då har man varit hemma och vänt igen då, alltid lika trevligt! Var med mamma på IKEA och köpte badrumsmatta och gardiener, riktigt fint kommer det att bli, hoppas jag i alla fall. Sedan hade vi seriös middag med H och hans mamma. Läskigt, jag vet! Det var första gången de träffades så det var spännande. Det gick dock lysande. Pappa drog inte allt för många pinsamma skämt och mamma lagade supergod mat så jag hoppas att de gillade varandra. Håller tummarna! Hann även med en snabbis fika med Faj, lika mysigt som vanligt! Hon hade minsann hinnut med både de ena och de andra när jag varit borta. Men vad är det men brukar säga, när katten är borta dansar råttan på bordet, eller hur var det nu? Lyckades dock med bedriften att låsa mig ute i 45 minuter, men det var faktiskt inte mitt fel, ('host' H:s fel 'host'). Det är nämnligen så att efter klockan nio så funkar inte koden, man måste ha nycklen. H säger, ring om det är något. Jag står utanför dörren halv elva när jag inser att jag koden inte funkar. Ringer H på båda mobilerna (jag vet, han har två, poco loco). Inget svar. Jag ringer ungefär hundra gånger till (minst!) men kommer fortfarande bara till mobilsvar. Springer dock på Bellan utanför (gullungen min!) så hon håller mig sällskap ett tag. Plösligt ser jag en hägring! Eller nja, en halvtjock busschaffis, men i alla fall, han har nyckel och ska in i samma hus! Jag mer eller mindre stormar efter honom och försöker lite halvgraciöst glida in igenom porten efter honom. Detta är dock sjukt svårt när man har sprungit vill jag lova! Gissa om H fick höra att han levde sen efter de lilla misstaget eller? Han ursäkt var att han "hade tagit helg, då stänger man ju av mobilen". Jo tjena...