Om att jobba på Sthlm Open
Vi Bosöelever har nu lärt oss vad jobb på Sthlm Open egentligen innebär, SMS-terror och walkietalkies-trams!
De har snittat på tio sms om dagen där de hotar, smörar, bönar och ber att vi ska jobba.
Vi å våran sida har kontrat med dubbelt betalat, tillgång till de nya BMW-bilarna och att vi ska få hänga i stjärnornas omklädningsrum. Eller nja, okej, det var mest jag och Elin som ville de, men ändå. Det har väl dock gått sådär på dessa punkter. Så fort vi nämnde dubbelt betalat så skyllde de på dålig mottagning där de inte aaalls hörde vad vi sa.
Det enda som är roligt är allt trams som uppstår när man snackar i walkie-talkies. Sjukt roligt!
Jag var vakt ute på parkeringen på ett av mina pass och det var inte utan att folk kollade väldigt konstigt på mig när jag står där ute, tillsynes asgarvandes för mig själv. Men vad ska man göra, är man uttråkad så är man! Dessutom smsades de ganska vilt om folk man ser går förbi, stjärnor som erbjuder massage, drar skämt eller bara är allmänt speciella. Eller så är man bara odiskret som kära Tobbe och ropar "wippawiooo" i sin walkie-talkie ungefär två sekunder efter att hon har gått förbi.
Idag blir det jobb igen och jag och Elin kommer att jobba hårt med att försöka träffa dopinggubben igen som skulle fixa kanelbullar till oss. Mums!