Sandy

Hela veckan han vi förbett och fixat inför våran resa nästa vecka.
Ingen har väl missat att på söndag avgår tåget upp till Storlien där vi ska fjällvandra i en vecka.

Jag, Mia och Gustav utgör "The Team" så vi ska dela tält och laga mat tillsammans. Lite ångest att man ska dela mat med en tyngdlyftare men det ska nog gå bra, så länge han är en gentleman och ber på tältet som varken Klenis-Sandy eller Klenis-Mia kommer att orka.

Idag fick vi prova på hur det kommer att vara genom att gå en provvandring på ca. åtta kilometer. Det var lite ömt i axlarna men annars var de ingen större fara. Fint väder hade vi minsann också. I fjällen däremot är det ca. fyra grader på dagen och ett par minusgrader på natten. Kul. Verkligen. Tack.

Så länge det inte kommer in Björnar i tältet, Angelica får slut på snus, Anna stukar foten eller Mia får slut på mat så ska det nog gå alldeles lysande tror jag.

Igår hängde vi först med våra fadderbarn på eftermiddagen. Jag fick tre supertrevliga tjejer så jag är riktigt nöjd!

Fram emot kvällningen så vankades de grillning nere vid vattnet. Nollorna tvingades sjunka en snutt också. De skulle sjunga vad de hette, vilken idrott de höll på med, civilstatus och vart man kom ifrån. De var riktigt duktiga och nästan hela bunten gjorde som vi bad dem.

När korven var slut och det bara var brända stumpar kvar så begav vi oss upp i Kompassen för vidare festligheter. Där kopplade vi in musik, dansade, drack och dansade lite till. Fram emot ett-tiden så började de dock rundas av men de verkade ändå ganska nöjda med sin första fest på Bosön.

Kvällens Roligaste
Elins ringsignal. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Jag kommer inte ihåg exakt hur den gick men ungefär:

"Jag har en pojkvän, det har inte du"
"Jag har fått presenter de har inte du"

Och så fortsatte den så och man kan väl säga som så att den var ganska mycket Elin!

Kvällens mest förvirrade
Martin. Vad han än skulle berätta så vart det bara fel hela tiden. Han snubblade LITE på tungan kan man säga!

Kvällens fullaste
Den går kollektivt till i stort sett alla nollor för jäklar vad de drack! Sen vart de ju ganska borta, vingliga och trötta vid sisådär elva snåret men i alla fall, vi vart lite chockade. Självklart hängde de inte med i vårat tempo men det kan man väl inte kräva av dem än kanske?!

I tisdags var jag och Malin på GIH för att få lite utbildning. Vi ska ju hålla i dans och Box i Korpen en gång i veckan så det var läge att få lite utbildning för vår del!

Tjejen som höll i det hela är i våran ålder och verkade inte vara ett stort fan då hon gått på Lillsved och GIH, Bosöns värsta fiender! Detta visade hon genom att mest ifrågasätta allt vi gjorde men gulliga och rar som vi är mjuknade hon någon i slutet och var nästan lite trevlig.

De hade slagit ihop utbildningarna vilket betyder att jag skulle dansa! Ångest. Jag som har nada taktkänsla skulle dansa för någon jätteduktig kille så att vi skulle lära oss grundsteg. Man kan väl säga som så att Malin rockade, jag var konstant 1 1/2 steg efter, men men, kul var det i alla fall.

Sedan fick vi svetta oss igenom ett boxpass och det var riktigt kul för det var ju bra längesedan jag körde! Lärde mig massa roliga saker så nu är jag riktigt taggad att dra igång mina pass!

Det har som vanligt varit full rulle här så jag har inte riktigt hunnit med att uppdatera.

I måndags var det dags för den klassiska mördarnatten. Det vill säga, alla coola tvåor som bor på Campus klär sig i svart, skriker, bankar och låter för att få med sig alla nollor på Campusnollning halv tre på natten. Några vart sura, andra livrädda, men vi lyckades få ut 25 av 30 personer så vi var riktigt riktigt nöjda! Det vart något förvånade i alla fall när vi stod där utanför dörren och skrek att det var uppställning om två minuter. Stackarna, men kul vad det i alla fall!

Gustav tog dem under sina vingar och tog först en löparrunda i becksvart mörker, innan de fick bestiga mördarbacken x antal gånger. Där stod självklart vi andra med marschaller och skrek hur långsamma de var.
Sedan fick de göra lite armhävningar och situps och springa lite till.

Som belöning sen så fick de varm choklad och hemmabakta bullar. De såg trötta men ganska nöjda ut trots allt efteråt.

Jaha, då var första dagen i skolan avklarad.
Kände dock inte att jag var i toppform då jag som sagt hade besök i natt och bara slängde på mig lite kläder och smink i morse, men vad gör man inte för lite hångel, eller hur?!

Det var i alla fall underbart att se alla igen!

Först höll rektorn tal där han deklarerade att han hade på sig vita byxor dagen till ära då han alltid önskade när han var yngre att han kunde få ha vita brallor. Dessutom hade ett sjörövar-plåster på fingret. Snygg kombination!

Lärarna var som vanligt roliga och jag skrattade väl mer eller mindre hela tiden.


Några reflektioner ifrån dagen

1. Vad hade Kerstin för konstiga byxor med spetskant?!

2. En annan pressenterade sig som skolans meteorolog. Han använde sig av en planka med ett fastspikat snöre på. Var snöret blött, är det regn, är det torrt är det uppehåll. Fladdrar de lite så blåser det och är de borta så är det orkan. Tror ni jag skrattade?

3. Det kommer att bli intressant hur många i IL:1 som kommer vara där då bara ca. tre stycken räckte upp handen. En smula oroväckande?

4. På onsdag ska vi ta hand om våra fadderbarn och då hade vi en och en halvtimme som vi fick "ta hand om dem hur vi vill" och man kan väl säga som så att fantasin gick på högvarv hos vissa herrar i klassen!

5. Våran älskade Larsa hade nog roligaste presentationen är han, äldre herren, drog på sig skidglasögonen och sa, "Hej jag heter och Lars och är lärare i..." och vi i IK 2 skriker: "Snowboard". Han verkade rätt nöjd med våran insats faktiskt och de stackars ettorna såg mest livrädda ut stackarna...

Vaknade strax före tio idag av att mina nyinflyttade ettor lekte Martin Timell. En av dem måste vara en händig prick för han sågade OCH spikade, och det brukar man väl sällan behöva göra i IKEAS möbler eller hur?

Sedan försökte jag, Anna och Mia jobba på brännan men eftersom solen mest gömde sig bakom molnen så flydde vi in igen ganska fort. Vi skyller på att vi ska kolla på VM resten av dagen.

Jag måte dock hinna piff mig lite för ikväll får jag faktiskt herrbesök, de ni!
Önska mig lycka till!

På torsdag gäller det.

Då anländer jag och Mammsen i den fullpackade golfen med allt jag kan tänkas behöva ha med mig. Det ska bli riktigt riktigt kul att träffa alla underbara Bosönmänniskor igen vill jag lova. Vi ska ge de stackars små ettorna ett välkomnande de sent kommer att glömma eller hur? ;) 


Innan dess ska jag dock försöka hinna med att klippa mig, packa, packa lite till, packa ännu mer och så ska jag träffa han på onsdag också. Very nice!





Allt måste ju med!

Tänka sig. Sandy var minsann på dejt igår!

Det var inte utan att jag var lite smått nervös. Eller okej då, jag var verkligen skitnervös!
Vad ska man ha på sig?
Vad snackar man om?
Vad gör man?

Självklart var jag är alldeles för tidigt. Typiskt mig! Det gör ju bara saken ännu värre för då sitter man där och bara väntar. Sen ser jag hur han kommer långt långt där borta. Vad gör man? Vinkar man? Jag tittar lite generat åt ett annat håll och får genast en stor klump i magen, jag kommer ju inte ens våga säga halvsju! Lyckas dock haspa ur mig ett "Hej" och ger honom en kram.

Vi gick en promenad nere vid vattnet. Vi kollade på båtar för ett par miljoner kronor, kollade in hotellet som är uppe i ett träd och mest bara pratade om ditten och datten. Skönaste kommentaren droppade han ändå när vi gått ut genom Vasaparken.

"Shit, nu har jag verkligen ingen aning om var jag är! Dessutom är jag mörkrädd..."

OBS! Innan hade han noga påpekat hur bra han hittade i stan. Jobbigt läge.

Sedan satte vi oss på Gränden för en liten fika. Självklart bjöd han. Då vart jag lite nöjd med honom faktiskt. Vi kom fram till att Pingvinerna i Madagaskar är bland de roligaste som någonsin gjort och att Shrek 3 är något man längtat efter hela sommaren. Ett samtal helt på min nivå måste jag säga!

När caféet stängde så gick vi en liten runda till innan vi skildes åt i ett gatuhörn (!) och jag tog bilen hem och jag kan väl säga som så att stereon var på ganska högt och jag sjöng för glatta livet för jag? Jag var nöjd!

Tro det eller ej, men jag är faktiskt inte allt för bakis! Dock hade jag riktigt jävla kul vill jag lova!

Kvällen började med att jag och Mimmie satt och, inte helt överraskande, förkrökade och chillade på hennes balkong. Sedan fram emot kvällningen så tog vi bussen närmare vårat mål, Sjökrogen!

Efter att ha orienterat oss genom buskar och snår i Vasaparken så anlände vi äntligen! Väl inte var det ganska dött till en början men det sket vi i och dansade glatt själva på dansgolvet. Efter att ha dansat där i kanske en kvart så var det fortfarande inte en kotte till so vågade dansa så vi gav upp och gick ut och chillade lite med Mimmies grabbar. Sedan sa det bara pang och vips så var det fullt där inne, Sjökrogen i ett nötskal.

Man kan väl säga som så att världen är sjukt liten. Mimmie hittade ragg så jag gick till baren för att shotta lite. Väl där så börjar en kille snacka med mig. Jag känner igen honom som fan och sakta men säkert så inser jag. Det är killen som jag tyckte var übersnygg när jag var 7 år eller nått. Han och jag tävlade för samma klubb i våran ungdom och jag har till och med tävlat hans syrra häst. Såg honom när jag hade praktik och tänkte, shit han är fortfarande het!

Börjar sakta men säkert inse detta och vill bara sjunka genom marken för jag vågar ju inte prata med honom, inte en chans! Sträcker fram handen lite tafatt och pressenterar mig och ja, tror ni inte att det var han? Inte en chans att jag skulle våga stå kvar, kände mig som en trettonåring som just träffat Justin. Fan va jobbigt läge!

Han var dock väldigt snäll och rar så inte alls så läskig, även fast han tyckte de va lite kul att jag visste vem han var och hade kollat in honom när jag var en liten skit. Man kan väl säga som så att resen av kvällen så sågs jag och Mimmie inte allt för mycket ;)

Dock var vi så puckade så gick hem när dörrarna stängdes för kvällen. Tror ni jag har ont i fötterna eller... Hade i alla fall trevliga fyllesamtal med både Anna, Kviding och Tobbe. Värdens bästaste och sötaste skåningar!




Kvällens Bästa Raggningsreplik

- Vill du höra något halvsexigt?
- Ja!
- Tre!

Mimmie och jag skakade hand på att vi skulle köra den under kvällen men hon glömde ju bort det! Jag genomförde dock uppdraget och jag tror nästan att den funkade för han skrattade till och med!


Kvällens Sämsta Raggningsreplik

Kille i Skinnjacka (halvt skrikande i mitt öra): Shit, du mååååste ha kille!
Jag: öhh... nej?
Kille i Skinnjacka: Skämtar du nu??!!
Jag: Nej?
Kille i Skinnjacka: Men shit då lär ju alla stöta på dig! Oj, det är ju precis vad jag, förlåt!
(Killen blir röd i ansiktet och springer ifrån dansgolvet)

Tror ni jag och Mimmie skrattade så fort han var borta eller?!


Kvällens Bästa Låtar

Blink 182 - All the Small Things
Timbeland - The way I are
Bryan Adams - Summer of 69


Kvällens Sämsta Låtar

DJ:n måste ha ramlat och slagit i huvudet för plötsligt öste han på tre låtar i rad som passerade bäst före datumet någon gång på 60-talet. 


Kvällens Roligaste

Mitt Ragg: Jag är faktiskt en riktigt bra kartläsare.
Raggets Brorsa: Meeh, du kolla ju bara vart pilarna pekar på färddatorn...

Hahahahaha! 


Kvällens Ångest

För. många. gamla. x. på. samma. yta.


Kvällens Insats

En av Mimmies kompisar börjar mucka med en okänd låghårig snubbe på vägen ut ifrån krogen och eftersom jag är såå stor och biffig så gick jag emellan. Jag lyckades ducka för en högerkrok men till slut lyckas jag och en annan tjej sära på dem. Det är inte utan att jag är lite nöjd. Ni kan från och med nu kalla mig Biffen. Okej, jag är kanske inte lika cool som Gangster-Malin, men jag jobbar på de!

Campingområdet på Augustibuller, Lindesberg

Två poliser går fram till en öldrickande tjej, som efter legkontroll visar sig vara minderårig.
Polisen: Den där får du ta och hälla ut.
Tystnad.
Polisen: Inte i munnen!

Utgången igår vart minst sagt lyckad!

Det började med att vi hängde hos Mimmie. Utan att Mimmie var hemma (!). Först var det jag, Calle, Johan och Elin och sedan anslöt Crille, Martin och Tompa som är kompisar med Mimmie. Vi fyra ICA Maxi-nördar hade lite svårt att släppa jobbet och Martin stackarn försökte hänga med men gav upp ganska fort. Mimmie ringde dock och skällde på mig så jag fick styra upp lite snack om vädret och andra påhittiga ämnen. Heja mig!

Killarna i sällskapet tycktes haka upp sig på att jag drack jordgubbsvin, det var visst übertjejigt och att det var 12 % var bara löjligt och mesigt. Gissa om Martin och Calle påpekade detta ungefär HELA kvällen. Suck.

Hade i alla fall en väldigt intressant "Taxiresa" ner då Calle ringde en kompis med stor minibuss. Vi som inte fick plats stuvade han in i bakluckan som var ungefär hur stor som helst, så där satt vi fyra stycken och kastades åt alla möjliga håll då föraren måste ha trott att han var med i en rallytävling för jag har nog aldrig sätt en minibuss köra så fort! Vi var i alla fall nere på Sjökrogen på rekordtid så vem klagar egentligen?

Väl där så behövde jag inte ens visa leg, det har aldrig någonsin hänt! Gissa om jag kände mig gammal där för ett par sekunder och nästan ville trycka upp körkortet under vaktens näsa.

Där inne sedan dansade vi mest hela natten lång! Jag och Mimmie var mer eller mindre konstant på dansgolvet och på scenen men jävlar vad roligt det var! Sedan kom Mimmies kompis Beso och joinade mig, Mimmie, och Martin, hur kul som helst. Vi slog till och med på stort och i härlig äkta lågstadieanda dansade vi tryckare på slutet. För er som är intresserade så kan jag säga att ja, Martins tröja luktade ungefär hur gott som helst. Vilket jag självklart sedan påpekade för allt och alla. Konstant. Undrar vad han har för tvättmedel? Hum... bör kollas upp!

När kvällen började lida mot sitt slut började jag och Mimmie vad som kändes som den oändliga vandringen hem. Mimmie mest talades i telefon och jag sms:ande. Fast jag fick ju så klart ett fyllesamtal ifrån allas våran Tobbe, men han garvade mest som ett as så man fick ju inte så mycket vettigt ur honom. Väl hemma någon gång strax före fyra, slocknade vi sött i Mimmies säng.
 
Jag kan väl säga som så att jag inte var allt för avundsjuk när stackarn skulle upp och jobba 11:00 i morse. Dock gjorde jag en insats och städade hennes lägenhet så att hon slapp de i alla fall. Fast mycket mycket långsamt då huvudet var en smula tungt. Nu har jag unnat mig en pizza och börjar sakta men säkert hitta tillbaka till formen igen.

Just nu är det verkligen full rulle, riktigt skönt faktiskt att ha någonting att göra så här i slutet på sommarlovet!

Måndag
Sista dagen på jobbet sedan häng med Mimmie på hennes balkong och prata gamla minnen. Mycket trevligt!

Tisdag
Bad och häng på Joberg med Mimmie och två killkompisar. dock gick solen i moln lite för ofta och när våra bröstvårtor mer eller mindre sprang och gömde sig i bilen (för att citera Lina) så tyckte vi att det var läge att packa ihop prylarna och dra vidare till IKEA, systemet och andra ytterst viktiga butiker! Sedan vart det mest chill på balkongen. Najs!

Onsdag
Avskedsmiddag med Faj, Pettson och Ida. Pettson flyttar till Lund i slutet på veckan och Ida till Jönköping och nästa vecka flyttar Faj till Uppsala. Sedan vankas det utgång med Mimmie och några ifrån jobbet, kommer nog bli riktigt kul hoppas jag, är taggad till tusen!

Torsdag
Bakisdag.

Fredag
Utgång med Mimmie?

Lördag
Häng med sötisen Madde.

Nu har det gått och blivit så att H har förvandlat till ett X. Han fortsätter med sitt och jag med mitt. Jag orkar varken vara arg eller ledsen, det tar bara för mycket energi, så nu tänker jag bara tuta och köra och leva loppan resten av mitt söta sommarlov.

Detta betyder att eran favortibloggare numera är on the market igen och mer eller mindre kommer att äta upp alla nya små ettor på Bosön, Moahahaha!

Vill bara passa på att ägna en tanke till alla underbara vänner där ute som har ställt upp för mig när jag ringt och gråtit, tvungat dem att vara über-sociala, ringt och bara snackat skit och ringt och berättat om mysko folk på jobbet.

Ni är ganska söta faktiskt :)
♥

Tisdag:
Powerwalk före frullen 30 min.
Ridning 60 min

Onsdag:
Vila pg. krasslig hals.

Torsdag:
Powerwalk före frullen 32 min.

Shit, så här länge har jag väl aldrig hållt mig till en träningsplan?!

Jaha, då har jag återkommit ifrån min lilla vistelse i Sala hos familjen Dahlin. Mycket trevligt!
Drog med mig Bellan så vi hade en äkta roadtrip dit, fast i miniformat. Men vi hade ändå med de viktigaste, godis (halstabletter köpta på ÖB), musik, karta utskriven ifrån Eniro och nervevade rutor. Självklart körde vi fel en gång men det hör ju liksom till eller hur?

Väl hos Sandra lökade vi mest. Tog en tur med pållarna på kvällen självklart, sedan käkade vi mest godis, chips, spelade spel och kollade på film. Sedan hann vi med en hel del gamla minnen, riktigt kul och jag skrattade flera gånger så jag fick ont i magen. Fast det är väl ingen nyhet att jag skulle göra någonting sånt antar jag...

Idag drog jag, likt en hönsmamma ihop en tapper skara bestående av lillebror Pontus + kompis Abbe samt min söta Bellan till stranden. Här skulle de solas och badas! 

Vi fick obeskrivligt många plus i kanten när vi stannade till på vägen och köpte på oss ungefär tre ton frukt. Mums! Detta gjorde att man lätt sen kunde hoppa över glass och godis i kiosken. Ni vet, ibland tänker jag faktiskt till en smula!

Vi solade, badade, snackade massa skit och gamla minnen så det var riktigt lyckat måste jag säga. Dock ser jag mest ut som en röd kräfta och detta TROTTS att jag smörjde in mig med den där himla solkrämen. Man kommer aldrig undan va? Ska inte klaga, varmt och skönt var det och vi njöt i fulla drag vill jag lova.

Powerwalk: 33 minuter innan frulle.

+ Att frullen smakar tusen gånger godare!
- Att man inte är riktigt vaken och lätt vinglar ner i diken och sånt. 

Det är nästan så att jag får slå till mig själv.
Jag har nog aldrig träffat någon som är så lat som mig.

Nu får det vara nog med slappandet, känner hur kroppen tycker jag är dötråkig när jag inte rör på den så nu blir de till att borsta bort chipssmulorna ifrån magen och ta sig i kragen och komma igång. På allvar. Om jag ska palla att vandra i en vecka i september så är det nog dags att få igång både en och 57 muskler!

Vad jag helst gör:
1. Gå. Fort.
2. Styrketränar.
3. Rider.

Summan av kardemumma:
1. Gå minst 30 minuter varje dag.
2. Styrketräna när det passar tills vidare och sedan tre gånger i veckan när jag kommer tillbaka till skolan. Den här terminen kan jag ju liksom inte fly, gymmet är ju gratis och 300 meter ifrån min dörr för sjutton. Latmask!
3. Ridningen får jag passa på så fort jag får chansen.

Någon mer som är på att fixa höstformen? Eller vad man nu ska kalla det? Bosönångest kanske?
Jag vet ni vill, kom igen nu!
Kommentera och berätta hur de går!

Igår satt H och spelade tv-spel, närmare bestämt Tekken. Han har spelat det ganska mycket i sina yngre dar och anses vara ganska bra. Han kastade åt mig en konsol och sa att vi skulle gå en match. Det går helt enkelt ut på att man ska sparka ner / slå ner varandra. Otroligt avancerat. Jag som knappt vet vad som är upp och ner på en konsol lyckas kravla mig igenom fyra omgångar och förlorade väl ganska stort får jag väl säga.

Efter en paus så sa han att nu var det dags, den som vann de här, den var bäst. De var Match of Destiny så att säga. Han var väldigt noga att påpeka hur viktig den här segern var och blablabla. Jag lyssnade med ett halvt öra, ställde mest upp för att vara en god flickvän och få lite plus i kanten och guldstjärnor typ.

Halvvägs in i matchen får jag kramp i mina sparka-och-slå-fingrar. Detta resulterar i högljudda skrik och smärta naturligtvis. Efter detta nederlag lyckas jag dock hämta upp mig och tro det eller ej men jag vann faktiskt. Jag tror iofs att min kära kille kanske inte gav allt han hade men det var ändå Match of Destiny och jag vann! Sedan får jag nog ge honom en eloge för han gav mig liiite försprång kanske...

Igår var jag, Ida och Faj nere och skakade rumpan så att de stod härliga till på Sjökrogen.

Efter förfest som innehöll kontaktannonser, kladdkaka, chips och jordgubbsvin var vi redo att avancera vidare ut i dimman och göra natten osäker. Väl inne dansande vi, gick på toa, dansade, dansade och dansade lite till. Och snodde öl av en kille.

Träffade Mimmie och en gammal kompis Harry, trevligt! Lyckades på något mystiskt sätt dessutom hålla mig till alla mina nya regler om pengaflöde och alkoholhalten. Jag är nästan lite nöjd med mig själv faktiskt.

Dock tog jag inte mina obligatoriska två cheese på Donken vilket kändes en smula konstigt men utan sällskap blir det inte samma sak liksom. Kviding den fyllkajan fick vara mobil-sällskap från krogen till dörren, kändes tryckt. Verkligen. Jag menar han befann sig i Helsingborg så han kunde ju göra jättemycket åt saken om nått skulle hända. Men i alla fall.

Kul hade vi i alla fall och jag är inte allt för tung i huvudet idag så det är ett bra betyg.




Höjdpunkter:

Vimmelfotografen: Okej, le, ett kort till!
Jag: Nej jag vill inte!

(Hur ofta händer de?)


Mimmie: Harry, här är ju Sandra också!
Harry: Sandra vem?
Mimmie: Men ohhh, "Grusvägen i Dingtuna!"
Harry: Jaha, är de duuuu! Heeej Sandra!

(Uttryck uppkom på Högstadiet då någon hade frågat min lilla lillebror var jag bodde och han stolt hade svarat att vi bodde på grusvägen i Dingtuna bara för att de går en grusväg utanför vårat hus.)

När jag gick hem såg jag en kille komma ut ifrån ett annat uteställe. Han hade festat iförd en tröja som de stod "Lidel" på.  Ni vet som matbutiken? Arbetsnarkoman eller fattiglapp? Välj själv. Jag kanske ska ha ICA-skjortan nästa gång?  Roligt var det i alla fall och jag skrattade ett bra tag.

Mitt på dansgolvet dyker Mimmies arbetsledare upp och undrade varför hon var sjuk på dagen men kunde festa på kvällen. Jobbigt läge!

Kvällens läskigaste var killen i röd tröja som vi kallade honom. Han hälsade som en tok så fort jag kollade dit, vinkade och pekade. Men han kom aldrig fram och hälsade och jag har aldrig sett killen. Läskig typ och jag ville mest bara spola ner honom i toaletten om det hade varit möjligt.

Vid påstigning till båtarna Helsingborg - Helsingör

Ett gäng berusade killar ~18-24 ska tura med båtarna kl 04.00 men biljettautomaten tar inte emot en av killarnas pengar. Vakterna granskar gänget.

Kille1: Automaten tar inte hans (kille2) pengar!
Vakt: Men killar, är det inte bättre att ni åker hem och lägger er? Baren på båten är ändå stängd.
Kille1: Nejnej, vi ska bara ha lite kul på båten. Vi har knappt druckit något!
Vakterna kollar på gänget och försöker hålla sig för skratt.
Vakt1: Men kolla på honom (kille2), han behöver verkligen inte mer ikväll!
Kille2: Men schysst, bara hoppa på han med glasögon och astma.

Gekås, Ullared

En lite lätt feminin kille ~24 och hans tjejkompis springer runt på damavdelningen på Gekås tillsammans.

Killen: Åh gud! Åh gud! Åh gud! Jag önskar att jag var tjej igen!

Flyg mellan Växjö och Turkiet

En kille ~20 har problem med att tryckutjämna öronen och ber flygvärdinnan om råd.

Killen: Hur ska jag göra? Det trycker så förbannat i öronen på mig!
Flygvärdinnan: Håll för näsan och blås ut, det brukar hjälpa.
Killen (håller för näsan och blåser ut med munnen): Det hjälper ju inte!
Flygvärdinnan (skrattar lite): Men du ska ju blåsa ut med näsan!
Killen: Det är ju inte så jävla lätt när jag håller för den!

Nu har jag lämnat byggplatsen till hem och begett mig till H. Släpade mig upp i ottan för att åka med mamma så jag slapp åka buss. Tänkte jag skulle överraska en sovandes söt men han var ju vaken den tönten. Eller okej, vaken var väl att överdriva kanske men ögonen var öppna i alla fall och han kolla de på skaka-rumpan-tv (The Voice).

Ikväll är det olika bud, antingen utgång med brudarna eller bio med H. Allt beror på Frans den segberten. Hoppas det blir utgång, är galet laddad och dessutom har jag lovat en kär vän att dansa på bardisken :)

Jag har gjort det!

Jag har tagit hål i öronen och det är så galet snyggt! Senast för en timme sen höll jag på att köra av vägen för att jag mest kollade in mina öron i backspegeln, de ni!

Det bästa var legkollen.

Dam i kassan: Hur gammal är du?
Sandy: 21.
Dam i kassan: Hum.. jaha du... då behöver jag allt legitimation!
(Jag lämnar fram körkortet)
Damen granskar de sedan noga, räknar på fingrarna hur gammal jag var och sedan kollade hon på min bild ungefär 15 gånger och sedan jämförde med mig i verkligheten. Till slut verkade hon dock gå med på att jag faktiskt var jag och var 21 år.


Det var lite läskigt när Achmed Mouhammed eller vad han hette visade in mig till ett litet mörkt rum bakom disken. Jag bad en tyst bön där jag hälsade att jag älskade alla mina nära och kära och att Anna och Mia skulle få dela på min frys om jag inte kom ut levande (Malin behövde den inte eftersom man i alla fall inte kan frysa Tonfisk). Men de var inte så farligt, han var snäll och rar och sa att jag var duktig. Ni vet så där som man säger till ett litet barn när de har suttit still hos doktorn? Jag lös i alla fall upp som en sol och skuttade glatt därifrån ner på stan där jag mest bara provade kläder för att få kolla in öronen i speglarna.