Sandy

Tänkte redan nu förvarna att jag kanske inte kommer hinna blogga sådär superdupermegamycket den närmaste tiden. Det beror helt enkelt på att det är full jäkla rulle här bakom tangenterna.

Torsdag
Praktik på dagen. Sedan tar jag mitt pick och pack till stationen för att bänka mig i en tågvagn och tuffa fram i fyra timmar tills jag är framme i Göteborg. Väl där ska jag kolla på hästtävlingar och pussas lite med killen.

Fredag
Shopping, hästtävlingar och lite mer shopping förhoppningsvis.

Lördag
Åker tillbaka till Gurkstaden. Väl där blir det till att hem och byta väska innan jag åker tillbaka till stan. Väl där blir det grym förferre och klockren utgång med mina heta tjejer. Ska bli hur kul som helst!

Söndag
Åker direkt ifrån Fia, min nattliga vän, till Sthlm. Väl där ska det kollas på lägenhet. Tjohoo! Hyresrätt i andra hand Lidingö. Håll tummarna för oss!

Måndag
Anställningsintervju så ni får återigen hålla tummarna för mig tack.

Tisdag
Svar inte på tilltal.

Jaha, då var man tillbaka i Gurkstaden igen då hemma hos mor och far.

Det känns verkligen som att jag bokstavligt talat bor i en väska just nu och hela mitt rum håller på att svemma över av olika väskor som jag släpar med mig överallt.
1. Boutamegastora reseväskan. Används endast i nödfall. Det vill säga när jag inte har någon aning om vad jag ska ha på mig så jag tar med mig allt dit jag ska.
2. Liten dragväska. Weekendväska som ännu inte är uppackad. Faktiskt fylld med vettiga saker då den ännu inte uppackats sedan jag kom hem ifrån Sthlm.
3. Stor läderväska. Tvingades med under hot då jag bara var tvuuuungen att ta med mig vårkläder och vårskor till Gurkstaden. Väskan i sig var dock sjukt tveksam och ville helst bara ligga där gömd bakom frysen.
4. Dataväska. Konkar med mig fram och tillbaka ifrån praktiken. Sjukt osmidig så man aldrig får plats med någonting mer än själva datorn. Detta resulterar i att jag alltid måste konka med mig en stor påse som innehåller allt jag behöver på min praktik. Jag bär alltså runt på mitt kontor i små platsfickor. Kul. Tack för den.

Och killen säger att jag är tokig i väskor, jag förstår verkligen inte vad han pratar om... Han är nog bara avundsjuk med tanke på att han alltid lånar mina stora braiga väskor överallt. Nej ni kan vara lugna det är bara dragväskor och trunken, han springer inte runt med en läderhandväska. Det är lugnt.

Aftonbladet tipsar om att en av de hetaste platserna att ha utomhussex på är bakom en Rauk.

Frida eller Gustav, vad har ni nu ställt till med?!

Jag menar jag känner ju två stycken ifrån Gotland och Gotland är ju inte såå stort, alltså måste de ha varit en av dessa som tipsat om denna fyndiga plats. Vad de inte har tänkt på att en rauk inte finns på så där jättemånga andra platser. Betyder nu detta att om man är en såkallad fastläning, måste man då åka till Gotland för att få ligga lite utomhus?! Förvirringen är total... Det här är helt klart någonting som måste tass upp med Gotlänningarna efter praktiken, Påminn mig!

Mitt i all denna musikkavalkad har jag även kommit på att jag kan i stort sett alla Markoolios låtar.

1. Varför har min kille alla hans låtar på datorn?
2. Varför i hela friden har dessa textrader etsat sig fast likt fästingar i mitt minne?

Det är ju inte direkt någonting man är stolt över. Jag menar tänkt vad mycket annan VIKTIG information jag hade kunnat fått plats med i min lilla hjärna annars. Jag kanske äntligen hade lärt mig att skilja på höger och vänster. Fan. Det är ju attans att man inte bodde i USA för då hade jag säkert kunna stämt Markoolio på massa miljoner och om jag hade fått massa miljoner, ja då hade jag inte behövt mer utrymme i hjärnan. Då hade man kunnat ha en anställt vars enda uppgift är att skrika höger eller väster när jag ber om det. Hur coolt hade inte de varit...

Jag måste verkligen vara en riktig enstöring.
Solen strålar som aldrig förr ute (eller okej då, som igår men i alla fall) och jag vill verkligen bara sätta mig där ute och njuta. Problemet är bara alla folk. Överallt springer det folk här på Campus fram och tillbaka. Det hade ju varit okej om det bara hade varit mina söta klassisar men nu är det ju de andra på skolan, de andra som jag inte riktigt är beredd att visa mig lättklädd och morgontrött inför. Jag vill kunna njuta av solen utan att behöva dra in magen varje gång jag hör fotsteg. Jag vill heller inte prata med någon och jag vill framför allt inte behöva be om ursäkt för den bländande effekt min uppenbarelse har. Ja alltså inte för att jag är så himla snygg utan för att jag är groteskt blek. 

Jag skyller allt på min mor och far som är likadana. Men jag är inte bitter, nej nej...

Shit, jag håller verkligen på att bli gammal!

Gårdagskvällen vart verkligen helt galet bra.
Satte oss nere vid vattnet, käkade kyckling, baguette, sallad, ost och kex. Det hela sörplades självklart ner med hjälp av en flarra vin. Mums fillibabba!  Lite smårunda under fötterna gick vi sen hem och tog några drinkar sådär på en måndag. Så osvenskt, så oskyldigt men gud så trevligt!

Idag vill jag helt enkelt göra en extra hyllning till fenomenet vardagslyx. Mer vardagslyx åt folket!

Storknallen, Borås

En kvinna ~45 kommer gående ut från en affär och går förbi en kille ~20 som säljer telefoner.
Killen (ropar till kvinnan): Akta!
Kvinnan hoppar till och tittar sig omkring.
Killen: Nu höll du på att snubbla på våra låga priser!



Hahahahahaahahaha!
Helt på min nivå!

Nu är jag hemma igen. Känns verkligen jättebra att vara hemma. Speciellt när man måste städa, handla och helst hinna jobba med praktiken i åtta timmar. Jag ska gärna hinna piffa mig lite också mitt i allt och någonstans hade jag en våt dröm om att hinna träna lite. Pyttsan. När Sambon dessutom hade glömt bilnycklarna i fickan vilket resulterar i att jag får gå och handla, slog jag nästan volter av lycka.

Men vet ni vad, jag klagar faktiskt inte för han är världens snällaste, gulligaste och bästaste, solen lyser och jag kan ju lyssna på ljudbok eller bra musik under tiden så varför klaga?!

Ikväll blir det dessutom picknick med vin och mys nere vid vattnet, härligt värre. Säger ju att han inte är så dum trots allt :)

Jaha då var man hemma igen då efter åtta timmar på ICA. Tjohoo!
I morrn blir det dock full rulle, minst sagt! Kommer att få gå upp vid 06:00. Jag vet, totalt omänskligt tidigt på den heliga vilodagen. Jag har helt klart valt fel sport...

Hur som haver, då ska jag i alla fall rida och jag måste vara klar till tio för då ska jag åka tåg till Sura. Där ska jag åka med killens syrra på tävling. Jag är nämligen 1:a hästskötare, det är inte utan att jag är lite stolt! Sedan åker jag buss direkt ifrån tävlingen till tåget som ska ta mig till Sthlm. Väl där ska jag dock kräva att my man kommer och hämtar mig. Punkt slut. Hoppas att jag någon gång ska hinna äta, kissa och andas. Men de löser sig. Ska i alla fall bli kul, var ju ungefär ap-längesedan jag var ute och hängde på tävlingar... Undrar om jag kommer ihåg hur man gör?! Har ett svagt minne av att man skulle hoppa över några hinder och att de typ skulle gå snabbt och grejer för då typ vann man... eller? Var det kanske tvärtom? Hum...

Gud så praktiskt det är när man blir så gammal som jag. Man kan liksom med gott samvete sitta hemma i mysisar en fredag och bara vara. Min fredag är iofs inte ultimat eftersom jag inte har någonting gottit att äta. Läs CHIPS! Tänker dock fixa det efter jobbet i morgon, man är ju liksom inte mer än människa hallå!

Nu sitter jag och fixar och trixar med lite cool musik till iPoden. Har dock kommit in i en lugn period vad gällande musik, hum, kanske för att jag bara vill sitta på trappen i solen och njuta och då passar det ju inte riktigt in i bilden att headbanga antar jag. Hur som haver, nu hägrar sängen strax eftersom jobbet väntar i morgon.

Min blott 13 åriga bror är helt sjukt jäkla rolig ibland. Jag har velat bloggat om detta i 30 min men har haft sån skrattkramp, ni vet när man inte kan greppa någonting, att det har varit spritt språngande omöjligt.
Det här var i alla fall vår konversation.

Jag: Ska du konfirmera dig?
Brorsan: Nej, jag tror ju inte ens på han där uppe i himlen!
Jag: Oke...
Brorsan (avbryter): ..eller jo, en gång trodde jag på gud. jag hade stått och försökt få igång min cross i 2 timmar.
Jag: Hum
Brorsan: Okej en timme men i alla f...
Jag:...ehh?
Brorsan: Ja men visst, en halv timme då men...
Jag: -host-
Brorsan: OKEJ DET TOG EN KVART! Nu sabbade du ju hela historian!

Sedan föll han in i bebisstadiet. Han har en tendens att hamna i det när jag är hemma, bara för att han vet att jag skrattar så att jag får ont i magen när han håller på. dagen favorit ifrån brorsan-blir-fem-år-och-gråter är i alla fall:

Brorsan: Jag måste träffa en sån där barnpedagog, ge mig en pedagoooooog!!
Jag: Hahahahahahahahahahahahahahaha!

Han går sedan runt och skriker att han behöver prata med en pedagog. Detta gör han i ca 4 min. Konstant. Jag var tvungen att lägga mig ner på golvet. en vacker dag ska jag lära honom att det heter barnpsykolog men inte riktigt än, jag tycker de här är alldelens för roligt än så länge!

Biblioteket, Umeå

Tre tjejer ~15 kommer in på biblioteket. De har med sig en filmaffisch från Sandor slash Ida och en av tjejerna försöker hitta boken med hjälp av en dator.
Tjej 1: Hur stavar man "slash"?
Ingen av tjejerna vet.
Tjej 1: Jamen, vad heter författaren då?
De båda kompisarna rycker på axlarna.
Tjej 1: Jamen, gud! Kolla affischen!
Tjej 2 rullar ut affischen och tittar noga på den.
Tjej 2 (på knackig engelska): Sandrew Metronome!

Det har sakta börjat gå upp för mig att solen skiner. Det är varmt ute. Vad kommer med sol och värme....hum.... ohhh jag har det på tungan...just ja, sommaren! Och med sommaren kommer även lättklätt mode så som bikini. Denna pollett trillade, äntligen, ner i mitt lilla lilla huvud och det er ut som att jag äntligen har börjat ta tag i det här med träningen. Tänka sig. Just nu är jag dock i det tacksamma stadiet, de vill säga stadiet där man är tacksam för varje träningstillfälle man får till. Här gäller det med andra ord inte att vara kräsen.

Måndag
Löpning. Eller alltså löpning och löpning. Jag är i ett svävmoment vilket gör att det räknas som löpning och inte gång men rent tempomässigt hade jag fått en snigel att framtå som en Susanna Kallur.

Tisdag
Mage/rygg-styrka. Tänk att kravla sig runt på en sån där pilatesboll kan räkas som träning. Jag tycker det är hur kul som helst och ligger mest och skrattar åt hur rolig jag måste se ut. Hur som haver så hade jag träningsvärk dagen efter å någonting gjorde jag väl i alla fall som var bra.

Onsdag
Ridning. Åkte ut till sambons päron och påpplade lite häst. Är självfallet min favoritträning nr one. Träningsvärken kom som ett brev på posten dagen efter och vad jag vet så har t-shirten jag hade på mig ännu inte torkat...

Torsdag
Löpning. Återigen någon form utav snigelfart men jag har kommit fram till att det är ju inte så dumt för så ser det, rent tidsmässigt, ut som att jag har sprungit skitlångt även fast jag knappt kom runt husknuten. Shit, ibland är jag inte så dum som jag ser ut!

Fredag.
Morgonpromme. Än så länge har det bara blivit morgonpromenad på 40 min i raktakt men jag hoppas att jag kan klämma in någonting mer idag, bara för att jag stolt ska kunna gotta ner mig i soffan ikväll och äta med gott samvete och glömma allt vad träning och beach 2008 är. Jag undrar om jag är lite schitzo....

Vad härligt det är att vara tillsammans med en kille som sysslar med samma idrott som en själv. Eller ja, nästan alla gånger i alla fall. Just nu när jag är på praktik är det mindre bra. Jag har helt plösligt gått och blivit hans sekreterare. Hur hände detta?! Inom loppet av 23 minuter lyckades jag inte få en, men två meddelanden som jag skulle vidarebefordra. Det var "inte livssviktigt men det var bra om det kom fram". Men andra ord var det skitsviktigt att jag kom ihåg att hälsa tid för ett möte. Ångest. När det dessutom är min handledares chef som säger det vågar man ju inte annat än att lyda order. Det vart med andra ord inget gulligull i telefonen igår, det var ren info som jag pumpade ur mig i 320 km/h, livrädd för att glömma något.

Fick dock ha lite kul åt hela scenariot igår.

Min handledare: Fan försöker ringa till dig boyfriend men han svarar ju aldrig!

Jag: Kanske är bättre om jag går och ringer istället för då svarar han säkert höhö! (skitnöjd)

Min handledare suckade nåt om hopplöst Bosö-fall, har ingen aning om vad hon pratade om. Jag som tyckte jag var skitrolig.

Vad härligt det är att vara hemma igen. Man liksom trillar tillbaka till i den där 16-åriga suckande tonårsrollen på nolltid.

Mamma: Har du ont i halsen?
Jag: Nej, hur så?
Mamma: Varför har du då halsduk på dig inne??
Jag: Det är en scarf och den kan man ha inne som en accessoar!
Mamma: Suck...
 
Mamma har aldrig varit så mycket för de där med mode.

Jag måste tyvärr göra mina tappra söta läsare besvikna. Jag kunde inte rida med kära svärmor igår för hon vart försenad för en av pållarna var tvungen att opereras. Jag också dock dit och red själv och det var nog så kul att bara hänga i stallet med henne. Hon tycker mest att det är roligt och prata. Konstant. Riktigt rolig vill jag lova. Pedagogisk är hon också. Alla som känner mig vet att jag inte är bäst på att hitta hit och dit. Kan ha något att göra med att jag inte kan höger och vänster. Hur som haver, hon beskrev en runda jag skulle rida. Först beskrev hon den öga mot öga. Sen ställde hon sig bredvid mig och visade med armarna. Sedan hade vi en repetition återigen för att se att jag var med. Självklart var jag inte det. Jag tappade bort mig någonstans där vid vänster till vita huset då jag febrilt stod och försökte komma på vilket håll vänster är. När jag väl kom på det var hon redan betydligt längre bort så jag började tänka på annat. Men det var helt klart en fin tanke. Inte konstigt att min kära sambo är så otroligt pedagogiskt.

Idag ska jag förövrigt kamma hem en hel del vuxenpoäng. Ska ut och rida med sambon mamma. Shit pommes, hur seriöst är inte de då?! De är så snälla och rara och låter mig rida hos dem och det gör ju inte saken sämre att jag får hjälpa till med min nya förälskelse, Fabian. Så jäkla söt! Är som en jättebebis som mest är rädd för allt och har absolut ingen koll på sina ben men det är såna jag gillar. Han lär ju dock kräkas på mig när jag kommer jollrande på honom och ropar på "Fabbibaii puttinutten" Risken finns ju att han dissar mig så hårt och vägrar komma in. Hum. Aja, jag kan ju i alla fall inte köra på den strategin när svärmor är med, herregud vad skulle hon tro då? Här är det seriösa Sandra som fram. Shit och hjälp, hur sjutton ska de gå...

Önska mig lycka till...

Nu sitter jag här på praktiken och tjuvbloggar.
Jag har nämligen kommit fram till att de är det enda sättet att se upptagen ut så att man slipper långlunch / långfika. Om jag fortsätter som jag gör nu med allt fikande så kommer jag att rulla hem till Bosön sen. De beror dock inte på fikabröd i stora lag i form utav saftiga bullar och knapriga kakor, nej nej. Här pratar vi alla dessa koppar med coco créme. Ni vet, varm choklad med vispad mjölk. Mums! Dock är det inte lika mums för varken figuren eller kissblåsan att dricka så många koppar om dagen som jag gör. Men sitter jag här i min lilla vrå är det lättare att undvika denna freestele.

Hur står de till med er andra? Hur har mina kära klasskompisar de på sina praktiker? Rapport tack!

Tänkte bara kika förbi och säga att jag lever. Det är dock superduper fullt upp just nu så jag hinner knappt med att varken kissa eller äta mat. Och då är det illa. Det gick i alla fall kalasbra i Leksand och min praktik rockar så nu är jag mer taggad än någonsin att starta eget vill jag lova!

Har minsann varit ute och sprungit nyss så nu kan ni ju sitta och filosofera över vad sjutton de var som hända där tills vi hörs igen i morgon för nu har jag en del saker att fixa.

Föresten. Behöver ett coolt namn på ett hälsoföretag. Förslag är sjukt välkomna och ett hemligt pris är utlovat till den som knäcker ett riktigt bra namn nu så snälla snälla hjälp!

Det är just nu sjukt tomt i skolan. Många har tagit ett för tidigt sommarlov eller är på praktik. Men andra ord finns det inte så många för oss som är kvar att tissla och tassla om. Man får alltså ta det som bjuds kort och gott.

Idag kan de rapporteras att hon i caféet pratade väldigt länge med en leverantör. Han fick dessutom gratis kaffe. Allt pekar alltså på att de ligger med varandra!

Lärarna såg sedvanligt slitna ut. Var det frågan om en spontanutgång igår mån tro? I så fall, vad hände där?! Spekulationerna är i full gång. De ifrån ekonomin såg i alla fall ovanligt lyckliga ut så vem vet...

Är möjligen kansliansvarig lite nostalgisk dagen till ära? Filmen om Bosön har i alla fall rullat x antal gånger inne i ett klassrum och sist sågs han sitta där alldeles ensam med en näsduk. Eller nej förlåt nu ljuger jag, en näsduk hade han inte. Men de hade varit passande och kanske inte helt otippat om så hade varit fallet.

En viss lärare, vi kan kalla den för X tror vi även har fått till det. X visste nämligen inte om den skulle åka ifrån Bosön i morse, trots att denna borde befinna sig där. Bortamatch mån tro? När X sen dessutom skickar sms 06:50 och meddelar att de inte blir något studiebesök, ja då börjar man undra om bortamatchen rent utav började utvecklas till någonting mer?

Som sagt, man tager vad man haver.

I morgon drar vi på road trip till Leksand.
De är dock inte så roligt som de låter. Eller jo förresten, lite kanske. Jag ska hålla i en kostföreläsning där för en utbildning som Ridsportförbundet håller i. Här gäller det att få in foten så man tackar ju inte direkt nej! Är dock en smula nervös, är ju inte direkt en superexpert på kost. Jag jobbar nu på strategin att jag späckar min föreläsning så mycket att de helt enkelt inte hinner med några frågor. Vår lärare i ämnet Pedagogiskt Ledarskap skulle förmodligen slita sitt hår om han hörde om mina opedagogiska metoder men vad ska man göra, nöden har ingen lag!

Sambon följer med eftersom han också är Ridsportare så det blir romatic weekend fast med jobb. Typ. Kan vi behöva med tanke på att jag efter de åker hem till Gurkstaden på praktik i sex veckor. Fast jag kommer nog försöka mygla mig ut hit X antal gånger, moahaha!

Pust.

Hemkommen ifrån stan och summan av min shoppingrunda är: skam den som ger sig!

Började med att morra mig runt på Adidas. Hatar när jag inte kan glida runt och prova själv, jämföra och kolla runt lite till och läsa om skorna. Istället står de bara en sko framme av varje modell så man var vackert tvungen att haffa en anställd så fort man ville veta någonting om den där sabels skon. De springer iväg för att hämta skon, är borta i sju minuter. Minst. För att man sedan bara kallt kan konstatera att nej, skon var inte ens i närheten av att passa min lilla fot.

Butter likt en av dvärgarna vandrade jag vidare och brottades i både den ena Stadium och den andra Intersport. Efter att ha brottats, svettats, grinat och frustat hittade jag dem äntligen. My babes! Skit snygga, skit sköna och till ett pris av 699 :- helt i min smak med andra ord!

Lyckades även i lyckoruset hitta ett par svarta träningsbyxor samt lite underkläder. Riktigt nöjd med andra ord.

Igår stod det benträning på schemat och inte helt otippat så kom självklart träningsvärken som ett brev på posten idag. Detta anser jag vara en ypperligt bra ursäkt till att inte träna idag. Istället ska jag stilla mitt dåliga träningssamvete genom att åka in till stan och handla lite träningskläder tänkte jag.

Har 25 % rabatt på Adidas genom skolan så här gäller det att fynda vill jag lova!

Min plan är att finna...
1. Ett par löparskor. Gärna ett par som ger mig kondition och vältränade ben på köpet. Bäst att fråga någon i affären som vet vilka skor de kan vara, vart så osäker sist när jag provade, kände mig sjukt otränad vad jag än provade. Det kanske är någon magisk knapp som personalen måste trycka på för att funktionen ska träna i kraft?

2. Ett par träningsbyxor. Det blir lätt. De får inte vara för korta (tack gud som gav mig för långa ben), men heller inte för långa. Jag vill heller inte ha vida byxor. Fast inte sådär cellulit-tighta heller. Balansgången är hårfin.

lätt som en plätt alltså, önska mig lycka till!

Jag mår illa. Nej jag är inte gravid och jag diggar inte Magnus Uggla ovanligt mycket idag.
Anledningen i så fall?

Jag har en utav Campus renaste lägenheter. Nördig pedant ut i fingerspetsarna som kommer på få känslor som ger mig samma rus som en nystädad lägenhet. Halleluja!
Hur som haver, när jag kom hem idag för att käka lunch öppnade jag dörren och var nära att spy i mitt lilla förråd utanför dörren. Hela min lägenhet stinker sopor. Urk! Jag har gått ut med alla sopor, skurat sophinken och ändå luktar det pyton. Just nu sitter jag med öppen dörr här och huttrar i hopp om att skiten ska vädras ut.

Tänkbara orsaker till problemet:
1. Det ligger en död gammal råtta i någon vägg.
2. Någon utav vaktmästarna har smugit sig in i lägenheten och släppt en brakare när jag var i skolan.
3. Någon annan har smugit in i lägenheten och släppt en brakare när jag var i skolan.
4. Någon smyger in och dumpar sina sopor under min säng.
5. En liten tomte gömmer sig i min lägenhet och denna tomte har inte duschat på väldigt väldigt länge.

Någon som har en klädnypa?!
Snälla?!

När jag ändå är i fullfärd med att skryta om min nya toppform tänkte jag, på allmän begäran, eller ja, i alla fall ifrån Malin, berätta om när Sandy blev biff. Så biff att hon spräckte en tröja.

När vi var i Barcelona så fanns det är mycket bra affär. En affär med total utförsäljning där allt kostade 3 pengar (euro jag vet, men pengar låter mycket roligare!)
 
Jag köpte mig i alla fall en långärmad tunn tröja. Eftersom att den var så billig så orkade jag inte prova den, skit samma tänkte jag, att de är för små brukar ju inte direkt vara mitt problem höhö, tänkte jag lagom kaxigt. Vad jag inte visste var att detta nyvunna självförtroende skulle straffas. Mycket snart.

Tillbaka på hotellrummet provade jag den. Dock kändes den väldigt väldigt tight. Lite snyggt la jag tillbaka den i väskan innan någon såg att jag knappt fick av mig den minimala tröjan.

Väl hemma igen tänkte jag ge tröjan ett nytt försök. Visar stolt upp den för killen och berättat stolt över hur mycket den kostar. Han ser skeptisk ut när han ser storleken. Jag försöker desperat förklara att den töjer sig. Drar kaxigt tröjan över huvudet. Det enda vi hör är ett knaaaaaaak som ekar i lägenheten. Vi briser ut i hysteriskt fnitter. Jag inser nu att denna tröja aldrig mer kommer att kunna användes var på jag stolt börjar hoppa runt i lägenheten, spännandes och flexandes mina gigantiska biceps. Till min glädje knakar det om och om igen i tröjan. Jag har alltså spräckt min första tröja med hjälp av mina otroligt biffiga muskler. Snacka om att jag är stolt!

Lyckades, helt otippat faktiskt, palla mig ner till gymmet igår. Det KAN bero på att både Mia och Malin skulle ner och det dåliga samvetet helt enkelt vart för tungt för att sitta hemma och äta chips. Hur som haver, trött som ett as efter ett hårt rygg/mage-pass ramlade jag hem.

När jag kom innanför dörren insåg jag att shit, jag har ju en pilatesboll som jag fick i present som jag ännu inte har pumpat upp! Glad i hågen grabbar jag tag om den minimala pumpen och börjar jobba. Sakta sakta sakta växer bollen och blir större och större. Då kramp är någonting väldigt förkommande när man pumpar upp en väldigt stor boll med en väldigt liten pump, bestämde jag mig för att ha en plan. Femtio pump på varje arm, sen bytte jag. Skit jobbigt.

Såhär dagen efter kan jag i alla fall konstatera att de jag har mest träningsvärk efter inte är mitt gym pass, utan det är i armar och axlar efter mitt bollpumpande. Hum. Kanske är en ny träningsmetod? Kanske skulle ta och berätta om denna briljanta träningsmetod för typ SATS eller nåt så att jag kan tjäna massor med pengar? Jag ser redan rubrikerna framför mig:

"Så tappar du tio kilo med pumpa-bollen metoden"

"En övning om dagen räcker!"

"15 minuters träning om dagen ger dig grymma biceps!"

Jaha då var ännu en helg till enda.

I lördags var det jobb så det var ju sådär lagom mycket helg. Jaja, men får tänka på pengarna och min motivation just nu är att jag i alla fall får lyssna på ljudbok till och från jobbet! Man är ju inte den som är svår liksom.
Efteråt mötte jag upp E hemma hos hans polare där vi träffade lite folk, drack lite drinkar och spelade M.I.G. Kul spel som är som TP fast med mer normala frågor. Alltså inte Vad heter Bill Clintons katt? Tyvärr förlorade jag och Julie men vi skyller på att killarna var fler och att de faktiskt är mycket äldre. Eller nåt.

Igår var det IKEA i sann familjeanda som gällde, kuddar och påsklakan inhandlades bland annat. Jag fick även anledning att träna på de här med Shotgun (eller hur de nu stavas??)! Ja ni vet, den som skriker det få sitta fram. Tur att E hade med sig sin överpedagogiska vän som började Ssssssss så fort han såg bilen var på jag kopplade och skriker Shotgun rakt ut på parkeringen. Allt för att sitta fram!

T-centralen

Två tonårstjejer sitter och pratar då den ena upprört tar upp sin mobil och bläddrar fram ett meddelande.
Tjej 1: Alltså, jag förstår inte. Här skickar jag världens kärleksförklaring, typ hur långt som helst, och vad får jag tillbaka?
Tjej 1 visar ett sms för tjej 2 som läser högt.
Tjej 2: "Love you". Jaa...? Det var väl gulligt.
Tjej 1: Men hallåå! Han kunde inte ens skriva I love you! Utan bara "love you". Jag fick inte ens en punkt!
Tjej 2 (skrattar lite): Ja, men ett utropstecken hade väl varit bättre?
Tjej 1: Ja, idiot!

Stackars killarna, aldrig är vi nöjda!

Tunnelbanan mot Hässelby Strand

Två unga mediesnubbar stiger på diskuterandes.
Kille 1: Det var under perioden som jag jobbade för tidningen X, då hade de med ett foto på mig i tidningen.
Kille 2: Var det fotot där du gick omkring i kostym?
Kille 1: Nej det var långt före, under min bögperiod. Jag hade på mig tighta Cavalli-jeans med draktryck på.
Kille 2: Bögperiod? Vad menar du?
Kille 1: Jaa, du vet det var inne att vara bög då och jag ville gärna vara bög, men jag kom underfund med att jag bara tänder på tjejer...

Busshållplats, Lund

Två tjejer ~16 sitter och väntar på bussen.
Tjej 1: Jag har tänkt berätta en grej för dej ganska länge nu...
Tjej 2: Öh, okej. Vadå?
Tjej 1: Jag är gravid!
Tjej 2 (hysterisk): VA? Seriöst? Du kan inte mena allvar, när ska du föda barnet?!
Tjej 1: April april...
Tjej 2 (förvånat): VA? Den här månaden?? Din mage har ju typ inte växt nåånting, du måste kolla upp det där...

Pizzeria, Stockholm

Två tjejer ~14 sitter vid ett bord och äter.
Tjej 1: Asså, jag och Stefan, vi typ ba...
Tjej 2: Vad?
Tjej 1: Asså när han kom hit, vi typ...
Tjej 2: Men hallå? Vadå?
Tjej 1: Nä, det var inget.
Tjej 2: Meen! Har man sagt A får man säga B.
Tjej 1: Va? Jag har inte sagt nått A! Asså... vadå?
Tjej 2: Men det var en metafor.
Tjej 1: Jaha.... va?
Tjej 2: En metafor! Vet du inte vad en metafor är?
Tjej 1 (ivrigt): Jo, just ja!
Tjej 1 Kollar ut genom fönstret.
Tjej 1: Vart då?
Tjej 2: Du vet inte vad en metafor är va?
Tjej 1: Joo... typ som en virvelvind!

Spade säger:

"Hello, your call can't be taken at the moment - so please leave a message

Sandy säger:

dissad

Spade säger:

skojante

Spade säger:

de såg hur otränad jag var genom luren

Busshållplats, Horndal

Två tjejer ~14 sitter och pratar med varandra.
Tjej 1: Är jag fjortis?
Tjej 2: Huh...? Va? Vadå?
Tjej 1: Men alltså helt ärligt. Är jag en fjortis?
Tjej 2: Eh...Jaa...
Tjej 1: Meh! Det är du med i så fall!
Tjej 2: Va? Hallå, jag är ju mer typ... Bohemo!
Tjej 1: Nej, fjortis. Du är så fjortis man bara kan bli!
Tjej 2: Jaha... Men inte mer än dom där i Avesta va?
Tjej 1 (mycket allvarligt): Nej, absolut inte! Det finns inte något värre än Avesta-fjortisarna!
Tjej 2: Tänkte väl det...
Det blir tyst en lång stund.
Tjej 2: ...Fast du är nog lite värre i alla fall!


En hyllning till min släkt i Horndal :)

Tänk va, för ett par veckor sedan lämnade vi in vårt examensarbete och man kunde äntligen koppla bort det och använda hjärnan till betydligt viktigare saker, typ peta navelludd och sånt! Tyvärr gick de upp för oss att det är slutinlämning på fredag och fick just ett litet mail ifrån vår handledare om vad vi behöver korregera. Kort sagt kan jag väl säga som så att vi skulle behöva börja med ett nytt arbete. Inte nog med det. Hon smyger även in en hel lunta med rubriker som inga andra behöver ha med. Detta resulterar i mer jobb. Me don't like. Jag som var så bra på där med att pilla i naveln...

Dessutom fick vi reda på vem som vi ska opponera på. En flicka, nyss hemkommen med en silvermedalj från VM i Brasiliansk Jujutsu. Kul. Ger man henne kritik så åker man väl på en nacksving och bruten ryggrad.

Buss 16, Göteborg

En tjej med väldigt djup urringning går på bussen och fram till chauffören.
Tjejen: Vill du se dom?
Chauffören: JAA!
Tjejen tar fram fritidskort och kvitto ur fickan.
Chauffören (besviket): Jaha... Dom...

Självklart måste man hylla och prisa vissa saker under resans gång. Sagt och gjort, här kommer några vinnare (och förlorare).

Resans häng
Starbucks
Alltid, vad vi än gjorde så slutade eller började det på Starbucks. Alla har ni en våt dröm om att bli fotade utanför Starbucks likt en kändis med stora svarta brillor och sunkiga kläder. Det hände dock inte. Tyvärr.

Resans mens
Elin Brandefalk
Behöver vi ens säga mer?! "Jag är sååå mensig..."

Resans kärleksförklaring
Blommorna på kuddarna
Killarna gick besök av granntjejerna som la små kvistar på deras kuddar. Jakob visade vad kan tyckte om detta genom att kasta iväg dem och spotta på den inför ögonen på de stackars beundrarinnorna.

Resans lyx
Dusch på rummet
Hade turen att hamna i det lyxigaste rummet som hade dusch och toalett. De andra var tvungna att i sann hostel-anda dela med resten av rummen på samma våning. Jag, Mia, Anna K, Anna L, Malin och Emma var med andra ord mycket nöjd och måttligt opopulära.

Resans olyx
Toabajs
Diarré på gemensamma toaletter och inte förmågan att spola efter sig när man gjort nummer två vad två saker som återkommande hände de andra stackarna som fick dela toa. Urk.

Resans tabbe
Pär Svennar
Lyckades missa planet hem vilket resulterade i att han fick åka till Oslo och mellanlanda för att där sedan byta till Sverige. Kul? Ja.

Resans chock
Shoppande hockeyspelare
Emma tog priset med sina elva shoppade tröjor. Emma som i dessa två år har försökt hålla uppe en hård hockeyfasad raserade allt till vår förtjusning på sista resan med gänget.

Resans mest efterlängtade
"Tänkt att få äta frukost. Med mööörkt bröd!"

Resans godis
Fruktlådor
Då vi hade en fruktmarknad ett stenkast ifrån Hostelet gick vi dit varje morgon för att köpa en liten låda för 1 ? med massa goda frukter. Perfa mellanmål innan man höll på att hungra ihjäl.

Resans törstsläckare
Cava och drink of the night
Killarna vart sanna Cava-älskare, tänka sig att de kunde dricka bubbel utan Sundberg! En kväll var vi på en bar och där vart det drink of the night för 3 ?. Billigt och bra. Sen att Marina fixade gratis Sangria gjorde ju inte saken sämre liksom.

Äntligen!
Äntligen är jag hemma och äntligen fungerar blogg.se igen, det är med andra ord länge för mig att ta tag i de här med rapporteringen ifrån Barcelona nu. Here we go!

Tisdag
Samling på Arlanda efter en vansinnes taxifärd ifrån Campus där chaffisen snittade långt över tillåten hastighet. Hur som haver, alla barnen kom med på flyget så man får väl säga att reiseleite Nygårdh var mer än nöjd.

När vi väl kom fram på kvällskvisten var vi hungriga och trötta. Det bör påpekas att före detta idrottsfolk som inte får mat inte blir roliga. Det morras, svär och spottas om vartannat. Högst på priolistan stod med andra ord mat. Och vad finns alltid i närheten när man är hungrig? Jo, Donken så klart! Alltså, för att äta lite äkta spansk mat stövlade vi in på Donken och glufsade glatt i oss allt de hade. Herrarna i sällskapet var snäppet mer kultiverade och satte sig till bords på KFC. Lyckliga med mat i magen somnade de flesta sött och hyfsat tidigt den kvällen.

Onsdag
Strålande sol och värme. Här skulle vi trivas! Efter en utsökt frukost bestående av en baguette så hård att du skulle kunna mörda någon med den, margarin, marmelad och en äggkopp fylld med juice var vi redo att besöka en exotisk park. Väl där gick vi runt och kollade på coola byggnader men mest jobbade man på att stå så mycket som möjligt i solen för att bli så upptinad som de bara gick. Härligt värre. I parken upptäcktes dock att vi var de enda västlänningarna där då japanerna ställde sig för att ta kort på oss. Moviestars så de bara skrek om det med andra ord. Moviestar hette för övrigt vår teleoperatör därnere. Sammanträffande eller?!

Kvällen avslutades på ett uteställe i en mörk liten källare. I brist på ljus och inspirerade av alldelens för dålig Hiphop fick några klasskamrater ragg. Dock verkade inte det inhemska folket stå högt i kurs, istället var det bland annat pojkar ifrån Brasilien och flickor ifrån Canada som gällde.

Torsdag
Dagen som vi sportnördar hade väntat var äntligen här, fotbollstorsdag! Lite trötta i huvudet gav vi oss upp till Camp Nou eller Nou Camp. Väl där fick vi vandra runt och kolla på arenan, omklädningsrummet med pool, massageavdelningen pressavdelningar och ja, allt sånt som vilken klubb som helst har. Typ. Mäktig känsla tro det eller ej, även för en icke fotbollsnörd som mig.

Efter besöket styrde vi stegen mot en huliganutställning. Ett museum som visade upp saker som huliganer har kastat in på planen under olika matcher. Allt ifrån krishuvuden till stora slangbellor.  

Denna dag gav även tid för en hel del shopping. Massa shopping. Tröjor hit och byxor dit, vi tycktes nästan inte finna några gränser i vare sig budget eller antalet plagg. I alla fall inte Emma, the shopoholic nr one. Själv fyndade jag softa brallor på Zara och några coola tröjor. Mer än nöjd vill jag lova.

Kvällen bjöd på resans bästa middag. En trevåningsrestaurang med en kö som ringlade sig lång runt halva huset. Sådär bra reklam för restaurangen när en halvonykter uteliggare försöker jonglera och tigga pengar av oss. Han hade dock absolut ingen talang och det var mer för rädsla om sitt eget huvud som man tittade på honom än för att han hade någon form utav talang.

Åt i alla fall en underbar trerättersmiddag. Sallad med getost till förrätt, kyckling med rostade grönsaker till huvudrätt och världens godaste efterätt. Hallonsorbet och en frukttallrik med jordgubbar och kiwi tillsammans med en underbar jordgubbssås. Dessutom utsökt vin och bubbel till detta. Jag är mer än nöjd. Att jag dessutom inte ens kom upp i mina 33 euro som middagen max fick kosta, gjorde ju inte saken sämre.

Kvällen resulterade även i en utgång som mest gick i Housets tecken. Jag tycker inte om House. Det är en dålig musikstil. Punkt slut. I brist på annat ställe jag, Marina, Elin och Annika upp mitt på dansgolvet och körde samma dans som vi gjorde på Bosödagen. Det var klockrent, folks miner var helt oslagbara. Där hatet emot House vart för stort gick vi vidare men där var de, hör och häpna, house! Efter mycket velande hoppade vi till sist in i taxi och tuffade hem.

Fredag
Som den sanna skock sportnördar vi är, var det OS-time fredagen till ära. Vi tog en lätt hurtig vandrig upp typ flera mil i bergen. Eller i alla fall ett par kilometer. Minst. Väl där kollade vi in ett sportmuseum och om man ville fick man även kolla in anläggningarna men de hoppade jag, man har väl sett en friidrottsarena förut.På kvällen vart det en nostalgisk sista-kvällen-med-gänget utgång och den kunde inte ha blivit bättre. Klockrent ställe, skitbra musik, det vill säga både Grease OCH The way I are. Som aldrig förr dansade vi hela natten lång och hade så jäkla kul. Japp, till och med Martin dansade! En oförglömlig kväll som höjde hela resan till skyarna. Fram emot femsnåret vinglade vi dock hem och sussade sött.

Lördag
Det stod fritt på schemat vilket innebär kort och gott. Shopping! Tjejerna shoppade i tron att de aldrig mer skulle få shoppa och killarna shoppade mest för att de behövde köpa någonting och ha med sig hem till tjejen. Dock hölls shoppingtempot bara högt på förmiddagen, sedan kom bakfyllan, skavsåren och hemlängtan som ett brev på posten och alla landade i en hög på Starbucks i väntan på att få åka till flygplatsen.

Väl där var planet, självklart, försenat så där fick man vackert sitta och vänta. Här vore de synd att säga att humöret var på topp, yttrade man någonting annat än fraser som öhh, nää, aa, kanske, jag vet inte. Så svävade glåporden i luften och vara nära att drämma till. På flyget så hann vi knappt stänga dörrarna innan tystanden sänkte sig och alla föll i djup, dreglade sömn.

Fortfarande halvt sovandes tog vi sedan en taxi hem och klampade in igenom dörrarna runt halv-fyra tiden och de tog inte många sekunder innan snarkningarna dånade hos de trötta, hungriga, tjuriga men ack så lyckliga IK 2 eleverna.